Göteborgsposten – 23 mars 1864, sida 2

allvarsamma affärsmän, hvilka icke försmå att visa sin skicklighet i denna idrott och man kan följaktligen icke finna det underligt att studenterna, bodbetjenterna och gatpojkarne i Edinburgh nyligen icke aktat för rof att etablera en dylik förlustelse i stor skala. Snö fanns i öfverflöd och striden var om icke pre cis het, åtminstone ofantligt liflig och isynnerhet långvarig, ty den räckte från kl. 11 på f. m. till kl. 6 på aftonen. Polisen förmådde icke uträtta något utan förhöll sig stilla; butikerna i närheten af universitetet stängdes försigtigtvis för att sauvera glasen i fönster och dörrar. Studenterna, som utgjorde det ena partiet, voro öfverlägsna sina motståndare i taktiken och strategien, men olyckligtvis underlägsna i antal, hvarföre de äfven i längden kommo ofantligt till korta. Den bländhvita snön var innan kort rosenfärgad af blodet från träffade näsor och munnar och 15 å 20 pers. buros svårt sårade från valplatsen. Det var först det inbrytande mörkret, som kunde göra ett slut på striden och släcka de kämpandes stridslystnad. Vulkaniska öar. Sedan den 28 Juni 1831 har en ö, successivt hedrad med namnen Ferdinand, Graham, Hotham, Nerita och Julia, åtskilliga gånger trängt upp ur hafvet och åter försvunnit utanför Palermo. För närvarande håller den åter på att höja sig öfver hafsytan för att taga sig litet frisk luft. Det är intet tvifvel underkastadt, att detta besynnerliga fenomen beror på vulkanisk inverkan. Emellertid äro dylika öar icke så ovanliga som man skulle kunna tro, ty i närheten af Philippinska öarne och i de kinesiska farvattnen händer det ofta nog, att små öar uppstiga och åter dyka ned i hafvet, utan att man dervid fäster stor uppmärksamhet. En fransk tidning berättar följande märkvärdiga exempel på en dylik ö. — En tysk skeppare vid namn Hilmacher, som flera år seglat i kinesiska farvattnen och kände hvarje ref och sandbank på 100 mils atstånd från kinesiska kusten, upptäckte för omkring tjugo år sedan helt oförmodadt en ö, som åan var fullt förvissad icke fanns förut på denna plats. Han lodade, bestämde dess latitud och longitud, seglade rundt omkring den och fann att den var omkring 2 sv. mil i både längd och bredd. Der funnos åtskilliga källor med friskt vatten, och hela ön utgjordes af den allra rikaste betesmark. Kapten Hilmacher återvände omedelbarligen till Europa, samlade en mängd tyska emigranter, medtog alla slags frön och sädesarter, åkerbruksredskap, fjäderfän och boskap, samt begaf sig tillika med emigranterna åstad till detta nya El Dorado. Efter ett par års förlopp kunde man på den förut öde ön se en blomstrande stad, fält med vaggande säd, ängar uppfyllda af oxar, kor, getter och får, med ett ord allt, som tillkännager en lycklig koloni. Detta lyckliga tillstånd varade omkring fem år, då ett engelskt kofferdifartyg oförmodadt visade sig. Kaptenen och besättningen uttryckte sin förvåning öfver att finna en europeisk kommun på ett ställe som låg så långt ur vägen, kom på god fot med innevånarne och gaf dem en qvantitet bränvin i utbyte mot deras produkter. Denna olyckliga byteshandel visade sig emellertid blifva koloniens olycka. Dryckenskap blef en rådande last inom kolonien, öfvermod och olydnad blef följden, och en vacker aag befann sig kapten Hilmacher, som med stor vishet styrt sitt lilla konungarike, tvungen att fly i en båt för att undvika att bli mördad. Han lyckades att anträffa ett skepp som förde honom till Europa. Han fick med lätthet befälet öfver ett annat fartyg, hvilket han försåg med en mängd vapen, för att straffa sina oroliga undersåter och komma dem att ångra sin otacksamhet. Derpå gick han till sjös med destination till kinesiska farvattnen. Men då han återkom till den latitud hvarest han lemnat sin ö, befanns dess plats tom. Icke ett svår af land kunde upptäckas — ön hade gått som den kommit. Hade katastrofen inträffat så hastigt att innevånarne ej hunnit rädda sig? Detta var en sak som kapten Hilmacher aldrig fick veta. Meteorologiska Iakttagelser. AB 3 I Vind. Ä — —ö—ö———— ä———————————ä———— —— AQ: :— — — —— dd i rd D— Ä w—k— — —n—W—;— WWAWh r2Wk—k— ———U —— — —— rr VVE