Göteborgsposten – 7 mars 1864, sida 3

är en alldeles falsk uppsattning af Frankrikes stilllning. Engelska regeringen har neml. för parlamentet framlagt en del af aktstyckena angående den danska frågan. Samligen, som utgör ett band om 143 sidor och innehåller 138 dokumenter, börjar med januari 1863 och går till september s. å. Dess innehåll har således blott ett historiskt intresse, men några al de meddelade aktstyckena äro likväl icke utan vigt. Det framgår deraf, att både Frankrike och Ryssland, såväl som England, uttalat sig mycket energiskt till förmån för Danmarks integritet. Åf väsentlig betydelse är Just ett uttalande från franske utrikesministern, hr Drouyn de Lhuys, till Englands charge d affaires i Paris. Man finner derat; att det engelska kabinettet under förlidne september månad sökte erhålla Frankrikes understöd, antingen till ett anbud om bemedling eller till något steg, för att erinra Tyskland om det europeiska intresset i stipulationerna uti 1852 års fördrag. Men Frankrike var ej hugadt att härpå inlåta sig; ett bemedlingsanbud ansåg det för gagnlöst, och den andra föreslagna åtgärden kunde endast bli af någon verkan, om man vore fast besluten, att låta mera energiska handlingar följa på de vänskapliga töreställningarne. Den franske utrikesministern erinrade derföre om, hvad som försiggått i den polska frågan. Han ville för intet pris ännu en gång utsätta Frankrike för ett sådant resultat, och han sade sig vara på förhand öfvertygad om kejsarens vägran, såframt icke den engelska regeringen vore hugad, att, om så skulle behöfvas, ej inskränka sig till blott diplomatiska noter och undvikande svar. Man finner älven at den franske utrikesministerns ord, såsom den engelske representanten återgifver dem, att Frankrike i september månad underrättat de tyska makterna om, att hvarje infall ej allenast i Slesvig, utan ätven i Holstein, i afsigt att framkalla en revolutien i Slesvig, skulle vara ett angrepp på Danmarks rättigheter och oberoende, lör hvilket kejsarens regering ej skulle kunna vara likgiltig. De engelska tidningarne meddela följande cirkulärnote trån danske utrikesministern: Köpenhamn d. 12 Febr. Herr — Det är redan bekant, att armeen utrymt Dannevirkeställningen, för att intaga den andra försvarslinien, nemligen vid Dybböl (Dyppel). Orsakerna till denna reträttrörelse äro af rent strategisk natur. Ärstidens utomordentliga stränghet, det ständiga nattvaket och truppernas öfveransträngningar i förening med fiendens numeriska öfverlägsenhet gjorde det omöjligt, att längre hålla sig vid Dannevirke; och om armeen i detta sakernas tillstånd upptagit ett slag, skulle man haft skäl att befara dess fullkomliga tillintetgörelse. Nu intaga våra trupper en ställning, som hotar fiendens slank och, betäckt af hatvet, förenar alla de fördelar, som landets geografiska läge erbjuder. Dyppel är i sjelfva verket den enda strategiska punkt, som tillåter oss föra; så länge vi äro hänvisade till våra egna krafter, ett längre krig, på hvilket vi, som det tyckes, måste vara förberedda. Vi skulle före Slesvigs occupation kunnat sluta fred med Tysklaud. Efter denna händelse har konungens regering blott ett val, nemligen att fortsätta kriget, till sakernas förra tillstånd återupprättas i Slesvig och detta hertigdöme åter ställts under konungens myndighet. Först då skola vi kunna förnya våra sträfvanden, att genom underhandlingar sluta vår strid med Tyskland. Quaade. I Schweiz, liksom i England och för öfrigt hos alla frisinnade folk, äro sympatierna för Danmark i alltjeme stigande. Man har tillochmed gått ända derhän, att från det schweiziska förbundsområdet utvisa en i Bern boende preussare, d:r Hoff, derföre att han, som korresp. till tyska blad, lemnat falska framställningar af stämningen i Schweiz i afseende på den dansk-tyska frågan. F. d. svensk-norske ministern i Köpenhamn grefve Hamilton aflemnade sistl mån.