Göteborgsposten – 3 mars 1864, sida 2

hr M:s omisskänliga, men ännu endast litet gryende anlag för den komiska genren. Hr Raas uppträdande i tisdags som Farinelli gaf på sångafdelningens vägnar ett ganska lyckligt resultat, ehuru den dock saknade det lif och den värme, som Farinellis sång måste ha. Detta är dock en brist, som vi antaga hr Raa skall söka att till nästa gång i någon mån öfvervinna. I afseende på spelet synes hr KR. oss icke göra några framsteg. Hela hållningen är något grot och hos Farinelli framstack detta så mycket bjertare, som man gerna vill i honom se förenade elegans, bildning, ungdomlighet och lif. Hr R:s gester äro enformiga och ofta alldeles olämpliga samt förrådande bristande uppmärksamhet hos skådespelaren. Hr R. har förmåga, att öfvervinna detta, och en bättring är derföre att hoppas. Särskildt vilja vi erinra hr Farinelli-Raa om, att vid ett spanskt hof en operasångare aldrig skulle kunnat med armarne i kors tala till sin drottning.