IIvarj ehanda. Också ett prejudikat. I en Stockholmstidning läses följaude roliga historia, som i dagarne passerat j hufvudstaden: En husegare, som blifvit fälld att böta 5 rdr för försummad renhållning, kallades fjorton dagar derefter till poliskammaren för erläggande af böterna. Dervid uppstod följande dialog: — Vill herrn betala böterna nu? — frågade polismästaren. — Nej, jag ämnar besvära mig, — svarade den bötfällde. — Det är för sent! herrn har ju inte begärt protokollet! — Då kan jag få ett diariibevis om att protokollet inte är utskrifvet; i alla fall blir det min såk om det är försent; men fataliedagen är först i morgon. — Då får det anstå med böterna, — yttrade polismästaren. — Ja, men eftersom jag blifvit kallad för böternas erläggande innan utslaget blifvit kraftvunnet, yrkar jag för min inställelse ersättning med 5 rår af den öfverkonstapel, som utan behörigt skäl kallat mig hit. — Öfverkonstapeln ålägges att ersätta inställelsen med 5 rdr, — förklarade polismästaren efter långt betänkande. — Ja, då kan han lemna dem till registratorn, så äro mina böter betalda, — sade den bötfällde helt lugnt och aflägsnade sig. .Bg3—— —