Göteborgsposten – 29 februari 1864, sida 1

deras farkoster krossas mot bränningarne, och du, sir James, som utan att veta det lockat dem till döden, skall vara närvarande då de förgås. — Mördare och förrädare! utropade nu en röst darrande af vrede! Sir James kände igen markis Asburthons stämma; med en förtviflad ansträngning frigjorde han sig ur den omarm. ning i hvilken han hållits orörlig och boppade upp på bröstvärnet. ! Två skott blixtrade i mörkret. j Man hörde ett svagt anskri och derpå det dofva ljudet af en i sjön nedfallande kropp. i Ett oredigt buller hördes nästan i samma ögonblick från fästets nedra gallerier, och bösskott smällde i kasematterna. — Det är striden som börjar, sade Osmany. Kom, markis Asburthon! er plats är ej längre här. — Ahl! utropade Roger med förtviflan. Den uslingen James har öfverlemnat fästet åt amerikanarne. — Nej! utropade Osmany i det han svängde sin änterbila, det är ej fienden som är här, det är Fowlers raska besättning som massakrerar rebellerna och förrädarne. Till förskansningen, mina herrar, och lefve konung Georg. De sextio soldater som utgjorde löjtnant Tobbys anhang hade svurit att understödja amerikanarnes anfall och rusade fram vid första skott; men de fingo snart erfara att de i sin ordning voro förrådda. (Forts.)