Göteborgsposten – 25 februari 1864, sida 2

Han lade då ett finger på sina läppar och fästade på den unge kommendanten sina ögon, som lyste af en mörk eld, samt yttrade på dålig engelska, i det han smög en biljett i Rogers hand. — Läs och tro! Derpå aflägsnade han sig skyndsamt. Det var första gången Roger mötte denne man i fästet, och likväl erfor han en sällsam, oförklarlig rörelse och yttrade för sig sjelf efter en stunds eftertanka: — Det tyckes mig som om jag redan förut en gång sett denna örnblick. Han vek upp biljetten och läste: — Saunders skall blifva dömd; men om öfverste Roger ej vill göra sig delaktig i ett afskyvärdt brott, skall han uppskjuta afrättningen tills imorgon vid dagbräckningen. Om Sanct-Georgsfästets kommendant i natt tager en kappa och en dragonmössa och sätter sig som skiltvakt på Buckinghamtornets platform, skall han lära känna förridarne och kunna rädda fästet; men det är nödvändigt att alla tro honom vara i sitt rum vid denna tid i stället för att hålla vakt på förskansningen. Markis Roger kan sätta förtroende till löjtnant Lionel, honom ensam. Må han tillåta att fyrbåken på Buckinghamtornet utsläckes af den man som klockan två i natt stiger upp på förskansningen, men må han försöka att igenkänna denne man. Jhg besvär er vid er heder, herr markis, att bysa