Göteborgsposten – 22 februari 1864, sida 1

talande regemente genomgätt eldprofvet och hederligt bestått det. . Det hastiga förföljandet har utmattat flenden, och jag kan äfven från pålitlig källa meddela, att de fientliga uhlanerna voro så utmattade vid sin ankomst till Flensborg, att de bokstafligen föllo af hästarne. I striden vid Bilskov Kro togo vi några af dessa herrar tll fånga. De voro icke synnerligt smakfullt uniformerade, och i afseende på styrka kunde de alldeles icke mäta sig med vårt kavalleri. Sönderborg d. 11 febr. I går hade vi här utanför den första sammanstötningen med fienden. De närmare detaljerna deraf har jag ännu icke inhemtat, och jag kan derföre endast meddela det nakna faktum, att starka preussiska rekognosceringspatruller i Sattrup och Nyböl sammanstötte med våra förposter (2:dra regementet, som skulle aflösas, och 5:te regementet, som skulle aflösa det), att en liten träffning uppstod, och att fienden blef kastad tillbaka. Vär förlust angifves något olika; den uppgift, som kommer sanningen närmast, torde dock vara den, att vi förlorat 5 döda och 20 sårade, deribiand några svårt sårade. Emot vanan skola vi vid detta tillfölle icke hafva förlorat någon officer. Preussarne gjorde en fånge, vi togo tvenne preussiska husarer, som i går anlende till häst hit till staden. I brist på annan sysselsättning gjorde jag i går eftermiddag en tur till Augustenborg. Det forna hertigliga palatset, hvars väl bibehållna hvita murar skeno i slutet af den långa all der den höge edsbrytande herren (augustenborgaren) så ofta fröjdat sig vid åsynen af sina fullblodshästar, hvilkas spår ännu återfinnas hos många af öns nästar, ett af de få minnen af hertigen af Primkenau, som man kan åse utan att harmas, — Augustenborgs slott är nu, som under förra kriget, omändradt till lasarett. Glasens klans och musikens toner hafva försvunnit, slallarne stå tomma, de herrskapliga tjenarne äro aflösta af små obetydliga sjukuppassare, och i de förgyllda möblernas och mjuka kanapernas ställe hafva kommit simpla, omålade träsängar, der de sjuka och sårade ligga, för att hemta nya kratter till kampen. tta läkare utöfva här sitt menniskovönliga och i dessa tider ofta besvärliga värf. De sårades antal härstädes är ännu blott ringa, emedan största delen blifvit förflyttad till Fyen. På Augustenborg ligga inemot 300 sjuka, men af dem är blott omkring en tiondedel sårade, de öfriga bestå hufvudsakligen af personer, som på förposterna eller under marschen ådragit sig bröstinflammation. Sängarne äro simpla, men goda: halm, en madrass, en kudde, lakan och tvenne goda ylletäcken. På lasarettet finnes endast plats för 400 sjuka, och det skall derföre troligen bli nödvändigt, att med snaraste utrymma det; ty få vi en allvarsam strid vid Dyppel, hvarom väl knappast tvifvel kan finnas, skall också mycket blod flyta. Det skall måhända ej vara utan intresse att få erfara, hvad djur kunna utstå och fördraga. Då underrättelsen om fiendens angrepp på Bustrup d. 3 febr. kom till Slesvigs stad, stod ett par kanoner af batteriet Fallesen på Gottorps slott. Batterichefen galopperade med dem ut till stridsplatsen och körde dem upp på den sydliga saxarmen nära Vedelspang, för att derifrån beskjuta fienden. Under uppkörandet på vallen blefve de sex hästarne för den ena kanonen rädda för elden från vårt eget infanteri, gjorde ett sidosprång och de, folket och kanonen störtade ned från vallen, en höjd af omkring 15 alnar. Kanonen låg upp och nedvänd, hästarne lågo insnärjda i sina seldon med benen i vädret, ett par utaf