alldenstund hvarje del af kroppen är uppfylld af blodpartiklar. Hvarje organisk molekyl måste oupphörligt blifva stimulerad af det elektriska fluidum, som oupphörligt kringströmmar, och det är troligen under inflytande af denna oupphörliga retning som alla funktioner verkställas. Det är på detta sätt som det i det röda blodet befintliga syret förbränner de organiska molekyler, med hvilka det är i kontakt och frambringar värmebildningen, denna märkvärdiga funktion, utan hvilken lifvet är omöjligt. Det är likaledes under inflytande af elektriciteten som under matsmältningen de födande molekylerna utväljas och assimileringen sedermera försiggår. På samma sätt förhåller det sig med respirationen, med den inre och yttre sekretionen, och i få ord sagdt med alla kroppens funktioner, huru enkla eller sammansatta de än må vara. Elektriciteten är rörelsekraften i all organisk verksamhet — allt stannar, då elektriciteten gör det. Tillläggom att denna oupphörligen väckta elektricitet ögonblickligen återgår till hvila på ett annat ställe, der den uträttat sin mission, och att ingen fri elektricitet lemnar kroppen. De fakta vi här framställt ötverensstämma fullkomligt med de elektriska senomener, som utvecklas under vanlig förbränning. Man vet nemligen att under densamma kolet antager negativ elektricitet och den omgifvande lutten positiv sådan, eller för att uttrycka sig mera exakt, att den elektriska strömmen går från kolet till fluitens syre. Jemför man nu denna förbränning med det röda blodets förnämsta uppgist, finner man den vara att genom den syrgas det innehåller frambringa en verklig förbränning inom kroppens väfnader. Ett arbete af Voltaire, hittills obekant, har nyligen funnits i Mazarinska biblioteket i Paris. Det är en lofsång öfver den heliga Genoveva, staden Paris skydds-patronessa. Den är undertecknad med namnet Frangois Arouet och förskrifver sig från den store atheistens gymnasiitid, då han var elev vid College Louis le Grand. Moatanralnacialka äarlttagalsor.