Göteborgsposten – 18 februari 1864, sida 1

officer, derföro att han försvarat sig till det yttorsta och gjort sin pligt. — Hvad är det då ni vill? — Att markis Roger Asburthon blir dödad under striden, ty en strid skall ega rum, under hvilken jag kommer att slåss mot er; ni förstår att den blifvande engelska pärens ära måste räddas, är det icke så? Generalen smålog ironiskt. ! — Dygden består ofta blott i skenet, sade han. Men hvad er tanke beträffar, att han bör stupa i striden, så vet ni att slumpen uppeabarar sig i synnerhet i en batalj. Markisen är tapper, han kan komma att strida i första ledet och se alla sina soldater stupa omkring sig utan att få en enda blessyr. — Slumpen kan alltid ledas af förnuftet och ett visst förutseende. — Nå förklara er då tydligt. t — Har ni ej i er armå ett stort antal engelska desertöror. — Några. — Utvälj fem de mest beslutsamma bland dessa och lofva innan anfallet börjar tio pund sterling åt den af dem som dödar öfverste Asburthon. — Medlet är godt, svarade general Jakson. Är detta allt? — Det är allt. — Nå förklara mig nu huru ni skall kunna öfverlemna fästet? Sir James återtog: