Sånger i Nordskog. II. Än tidender komma dag frän dag Och tälja om örlog och strid. Ren brinner det i vårt nabolag, Helt nära i huset invid, Och klämtslag ljuda från Sundet. Och folket det ser med orosblick, Hur röfvarehorderna djerft Kringsvärma på rått och gammalt skick, Att roffa hvad grannen har ärft, Den jord som gått genom slägten. Den jord, som i sekler, tusen år Han kallat för sin och haft kär, För hvilken han stridt och ännu står Beredd till kamp med sin här, För Sönderjylland det kära. Och folket det spörjer: Är ej tid, Att hjelpa vår granne, som står Så ensam i faran, i den strid, Hvars gny till vårt öra nu når Hvars genljud känns i vårt hjerta? Jo, tiden är inne, men vi än Ej ha någon assuradör, Som vill oss försäkra gods och män, Försigtig man vara ju bör? — Vär assurans är vår ära! Axel Krook.