Göteborgsposten – 6 februari 1864, sida 2

Drätselkammaren afstyrkt motionen. Stadshullmäktige fattade dock det beslut, att en uppbördsstämma skall hållas i början af Juni månad, för fattigskattens betalande, och en i början at September för inbetalande af stadsutskylderna. Postdiligensen till Arvika blef nyligen tienom hästarnes stupande omkullstjelpt i Fryherudbacken och så sönderslagen att den ej vidare kan begagnas. En al passagerarne, brukspatron 0. E. Palm på Mörmon, blef vid clyckshändelsen illa skadad. Biskop Colenso, den berömde och lärde bibelkritikern, har d. 16 sistl. Dec. af biskoparnes i Sydafrika concilium blifvit afsatt och förklarad förlustig sitt biskopsembete. Colenso besann sig vid domens askunnande ej i Capstaden utan vistades i London. Han har fått besinningstid till den 16 nästk. April natt återkalla sina villfarelserr. Gör han detta blir domen upphäfd. De punkter, på hvilka denna dom stöder sig, äro följande: 1) Hans betvitlande af försoningen genom Kristus; 2) hans tro på en rättfärdiggörelse utan kunskap om frälsaren; 3) hans äsigter om pånyttfödelse; 4) hans tvifvel på de tillkommande straflens eviga varaktighet; 5) hans förnekande att den hel. skrift är Guds ord; 6) hans förnekande af den heliga skritts ingifvelse at Gud; 7) hans förnekande att bibeln är en sann historia öfver de i densamma beskrifna fakta; 8 hans förnekande at Kristi gudom; samt 9) hans nedsättande och bekämpande af samt missakt ning mot den allmänna böneboken. — D:r Bleek, linguist och son till den tyske teologen af samma namn, protesterade i biskop Colensos namn mot det sätt hvarpå conciliet gått till väga vid undersökningens förande samt anmälde missnöje med domen. Ristori, den stora tragiska skådespelerskan, har uppdragit åt skalden Palo Franchi att utarbeta en dram med titeln: Henrik VIII:s fem gemålerr:. i hvilket stycke Ristori kommer att utföra alla fem gemålernas roller. En vetenskaplig resa skall, enligt hvad franska tidningar berätta, företagas af hertigen af Luynes. Den kommer egentligen att gälla Mindre Asien, Kaspiska hafvet samt Eufrat och Tigris. För att kunna göra sina iakttagelser så exakta som möjligt hvad beträffar Döda och Kaspiska hafven, samt för att underlätta färden på floderna, har hertigen på vartvet i Toulon låtit konstruera en mindre ångbåt, hvilken beskrifves som ett mästerstycke af mekaniskt snille. Den kan tagas sönder i små delar och på tjugofyra timmar åter hopsättas. En löjtnant Vigny vid kejserliga tlottan har blifvit utsedd att kommendera båten under resan, och åtskilliga beprofvade matroser skola utgöra besättningen. Resan skall börjas i dessa dagar. Efter att ha besökt de mest intressanta platserna vid Medelhafvet och isynnerhet Syriska kusten, tages ångbåven sönder och föres på muläsnor öfver Judåens berg för att åter hopsättas vid Döda hafvet, hvars vatten skall analyseras af vetenskapsmännen i hertigens följe. Kemisterna äro nemligen icke ense om detta vattens egenskaper. Angbåten skall derefter föras till! Medelhatvet, derifrån den går till Svarta hafvet, stiger upptör Donfloden och föres öfver Dolgostepperna till Wolga. Utför denna flod passerar ångbåten till Kaspiska Hafvet, denna! ofantliga konglomeration af vatten och bergolja, som ständigt uppröres at stormar. Etter att omsorgsfullt ha studerat naturfenomenerna älvensom, innevånarne i dessa föga kända regioner, skola de resande med sin ångbåt på kamelryggar begifva sig genom Mindre Asiens öknar till staden Mosul, hvarest de skola undersöka Tigris och Eusrats lopp, samt ruinerna af de städer som blomstrade på dessa floders stränder. Efter att ha tillryggalagt denna oerhörda resa öfver haf. floder, berg och ödemarker skall ångbåten återvända till Frankrike genom Persiska viken och Röda hafvet. Alla svårigheter som måste medfölja en så farlig resa ha blifvit noga tagna i ötvervägande. Hertigen at Luynes skall åttöljas af åtskilliga bland sina vänner, liksom af utmärkte lärde och artister, hvilka hafva utbedt sig äran att med honom få dela farorna af detta vågsamma företag. — För första gången blir det helt visst som en ångbåt kommer att föras utför Daghestans branter och Mesopotamiens glödande sandöknar. En ny genremalnina2 at Tidemand. nyligen exponerad i Dusseldort, beskrifves i en norsk tidning på följande sätt: Taflan framställer. Tvekamp i et Bondegilde i en tid, som, att döma af de rika nationaldrägterna och scenen, hvarest striden föregår, ligger något aflägsen från vår tid. Kompositionen är utomordentligt storartad och innehåller en mängd olika grupper, hvar för sig innefattande flera personer. Konstnären förflyttar oss till en gammal norsk stuga med dess vanliga attributer, utskärningar i träd, till höger eldstaden, hvarifrån röken i tunga moln drager upp under takåsen och ut genom det önona rök