DV böt hd UALIULCLIILIIMGIIUIMGIFA 411101150 a BB rustningar, bedrifna med den största ifver, omtalas, är det naturligt att vi kunna antaga en koalition mellan nämnde makter vara under bildning till förmån för försvaret af Danmarks Eidergräns, hvars kränkning skulle på ett betänkligt sätt rubba de nu bestående förhållandena. Denna koalitions tillståndkommande är så mycket sannolikare, som betänkliga tecken till ett nytt uppspirande af den heliga alliansen, mellan Österrike, Preussen och Ryssland, visa sig, de der i hög grad fördunkla och skymma horisonten. Från London skrifves under d. 21 d:s till Köln. Zeit. följande, hvars pålitlighet vi naturligvis ej kunna på något sätt bekräfta: Sir Henry Bulwer-Lytton, som hitkommit från Konstantinopel, för att särskilt rådslå om det nuvarande, mycket skakade tillståndet i Donaufurstendömena, är nu stadd på återresa och har i uppdrag att någon tid uppehålla sig i Paris. Sir Henry har erhålliv i uppdrag att i Paris säga detta: England anser Danmarks fortbestånd vara omöjligt, om hertigdö mena frånryckas det. Konungen af Danmark har förklarat, att han, om det skulle gå derhän, beslutat erbjuda danska kronan åt konungen af Sverige, som är beredd, att emottaga den. Nu vet den engelska regeringen visserligen icke, om en skandinavisk union är Frankrike kärkommen eller icke; men för henne är den det icke. England har derföre beslutat, att till våren sända 25,000 man trupper och en flotta till Danmark. Enligt vigtiga enskilda meddelanden, har Bulwer redan afgifvit i Paris sin förklaring. Jag tilllägger att härvarande stora bankirhus äro fast öfvertygade om Englands eventuela deltagande i kriget, och tro derföre, att Österrikes och Preussens politik företrädesvis har sitt motiv i denna vår regerings bållning. Att Danmark ingifver England fruktan för den skandinaviska unionen, derigenom att det hotar, att vilja skapa den genom att erbjuda Sveriges konung danska kronan är ett af dessa macchiavellistiska streck, hvarpå Danmarks historia öfverflödar i hänsyn till hertigdömena. Samma blad vill veta, att truppernas uppställning vid Eidern skall vara utförd senast d. 6 februari, hvarefter ett sista ultimatum skall bli tillstäldt Danmark, hvari ej allenast begäres novemberförfattningens återkallande, utan äfven uppfyllandet af 1852 års öfverenskommelser med nödiga garantier. Österrike säges äfven vilja fordra betalning för occupationsomkostnaderna af år 1850. Gitfver ej Danmark efter, hvilket är sannolikt, och öfverskrides Eidern under samtidigt utfärdad krigsförklaring, skola sordringarne stiga och begäran om en personalunion uppställas. Stämningen i sjeltva Holstein synes vara mycket tryckt, i anledning af de senaste händelserna. Man lefver icke mera i ett sådant rus som för en månad sedan. De preussiska och österrikiska trupperna emottagas med Tjudlös tystnad af befolkningen, under det de augustenborgska agitatorerna skrika öfver den olycka, som nu skall hemsöka landet, alldenstund detta ej fått sin hertig på tronen, och med honom behöflig ordning i landet. De vigtigaste klagopunkterna vända sig omkring tulloch postväsendet. I afseende på det förra träda olägenheterna starkt fram, emedan det lilla Holstein nu bildar ett sjelsständigt tullgebiet, som är afspärradt åt alla sidor. Fastän förbundskommissarierna anordnat lera lättnader för samfärdseln med Slesvig, skola dock stora besvärligheter uppstå, då kölden upphör och en lifligare transitohandel åter börjar utveckla sig. Och det värsta är, att handeln ingenstädes kan ordnas, emedan ngen menniska vet, huru länge det nuvaranle tillståndet skall råda. Dock säges det se innu värre ut med postväsendet, der man måste ortsätta med den gamla personalen och de samla institutionerna. Derföre måste man äfven fortsätta med de danska frimärkena, men lessa äro nu nästan alldeles förbrukade. Kort agdt, det visar sig på alla håll, att det närvarande provisoriet nästan är ohållbart. I Kiel har man visat augustenborgaren len artigheten, att omdöpa den gata, vid vilken han bor, från Neue Strasse till Frie-j richsstrasse. En stor slesvigholsteinsk deputation, 1 å 00 medlemmar, har varit i Frankfurt och er begärt augustenborgarens erkännande af rörbundsdagen. Deputationen begat sig der från till konung Max i Bayern, som den ackat för det varma nit han visat för Slesvigolsteins och dess legitime furstes sak. En prost Nievert har i en kyrka i Altoa varit föremål för pöbeldemonstrationer. Då an besteg predikstolen, helsades han med krik och hvisslingar, och hans predikan blef fbruten. Han försökte fyra gånger börja sin redikan. En hannoveransk jägarebataljon bilda-s ä e haie och lyckades blott med största anstränging skydda honom mot dea ursinniga folktassan. Nievert har ej velat erkänna augu-se tenborgaren. ri DO MM mM CC HP O L . Från danska lägret skrifves under d. 19 2 Ah