Penuritningar från hufvudstaden. X. (Forts. fr. N:o 20). Under första qvartalet af 1859—60 årens riksdag inträffade i borgarståndet en episod, i hvilken hr Wallenberg, ehuru ofrivilligt, spelade en af hufvudrollerna. Denna episod är egentligen af intresse derföre att den utgör ett karakteristiskt bidrag till borgarståndets historia. En ordinarie tjonsteman i kammarkollegium och derföre mantalsskrifven i hufvudstaden, hr Rathsman, hade låtit välja sig till rådman i Waxholm, dock utan rättighet att der uppbära lön, men också utan skyldighet att der tjenstgöra Hög frimurare och brinnande af begär att blifva riksdagsman, lät han välja sig till representant för den lilla staden. Valet blef visserligen ötverklagadt, men på sådana skäl som icke kunde föranleda till detsammas ogillande. Med det laga kraft vunna. utslaget på fickan inställde sig hr Rathsman i det högtärade ståndet, för att på öfligt sätt blifva Åvälkomnad af talmannen och intaga sin plats. Men omedelbart efter fullmaktens och utslagets uppläsning begärde den kalle, obeveklige, aldrig talträngde och alltid lugnt beräknande representanten för Lund, borgmästaren Billström, ordet, och med åberopande af det kända förhållande att hr Rathsman dels icke var verklig magistratsperson i Waxholm, men deremot ordinarie tjensteman mom ett af statens embetsverk i hufvudstaden, och dels att han både der och i Waxholm låtit mantalsskrifva sig, hvilket ansågs såsom olagligt, yrkade han, med stöd af borgarståndets grundlagsenliga rättighet att särskildt pröfva sina ledamöters behörighet, — att hr KR. skulle såsom inkompetent från ståndet uteslutas. För