Göteborgsposten – 28 januari 1864, sida 3

Fran Utlandet. Under det de händelser gestalta sig i Norden, ur hvilka hvälfningar kunna frambryta, som man väntat och hvilkas vidd antager allt större dimensioner, ju mera omsattande blicken är, — rycker i Frankrike parlamentarismen sinnena ständigt mera med sig. Fransmännens glänsande vältalighet yppar sig åter och utöfvar sin forna trollkraft på åhörarne, hvilka med tjusning uppfånga de frisinnade yttringar, som fällas af heroerna inom den sociala vetenskapens krets. Vi nämnde i går diskussionen angående den punkt i adressen, som omhandlar arbetarekoalitionerna. Den bekante författaren Jules Simon höll dervid ett tal, som hänförde alla och åhördes med det lifligaste intresse under den djupaste tystnad. Isynnerhet var detta förhållandet, då han behandlade qvinnans ställning inom samfundet. Han begärde för qvinnan delaktighet i arbeten, till hvilka männen ensamma hittills haft tillträde. Några försök häri hafva gjorts, t. ex. i boktryckerierna. Qvinnor har visserligen förut haft sysselsättning i tryckerierna, men på sista tiden har man äfven låtit dem sätta, hvilket förut aldrig varit fallet. Talaren sade sig hafva sett boktryckerier, der endast fruntimmer äro sysselsatta, och funnit, att de arbetade törträtfligt; arbetarne hade upprest sig deremot, isynnerhet derföre att de belarade en nedsättning i arbetslönerna; men qvinnorna hade samma rätt till arbetet som männen, blott moraliteten icke led deraf. 1 de förhandlingar, som egt rum härom, skulle arbetarne hafva sagt: Vi vilja icke att våra qvinnor skola arbeta i verkstäderna; vi vilja arbeta för dem. Jules Simon sade sig deri finna en antydan till ett återvändande till familjens id, och gladde sig deröfver; men alla qvinnor bli ej gifta och alla mödrar äro icke säkra om, att ej öfvergifvas af sina män. Talaren yttrade detta ei allenast i afseende på arbetarne; hela det franska samfundet visar tyvärr, att man ej mera hyser tillbörlig aktning för familjen. Jules Simon beklagade derefter, att så litet göres för qvinnans upplostran: sjelfva Giuzot hade genom sin 1833 utfärdade lag gjort mindre för qvinnan, än för mannen i detta afseende. Det är oriktigt. Genom mannens uppfostran upplyser man samfundet, genom qvinnans bättre uppfostran bil