— M)ylord, atbröt den hemlighetsfulle mannen, haf godheten ursäkta att jag undanber mig denna ära men det är alldeles nödvändigt att min närvaro hålles hemlig. — Kvarföre? — Emedan det gäller ert lif, svarade Osmany enkelt. — Markisen darrade. Främlingen lemande honom ej tid till frågor. — Ni har varit i S:t James i dag? — Ja. — Och vid utgåendet från konungen har ni blifvit förolämpad? — Af en officer tillhörande armeen i Indien, hvilken påstår sid ha någon anledning att beklaga sig öfver min far. — Ni skall slåg med honom i morgon? — Jag skall möta min motståndare på Londonerbron. Jag förmodar att duellen kommer att ega rum inom S:t Georgeis Klosterinhägnad som vanligen är folktom vid den tiden på dagen. — Ni skall slåss på värja? Roger tog på en soffa den värja han på morgonen köpt på Gyllene Dragonen. — Kaptenen har kallat den för en leksak. Nåväl! denna leksak skall om några timmar genomborra hans bröst. I Osmany vek upp sin kappa, och Roger såg med för våning en värja som var fullkomligt lik hans. i — Hvad är detta? frågade han. — Det är en värja som jag medför åt er, på det at ni ej skall bli dödad i morgon.