Göteborgsposten – 26 januari 1864, sida 2

Charing-Cross-jernvägen, den första stora länken i det föreslagna systemet för jernvägstförbindelsen inom London, öppnades d. 11 d:s på ett stilla affirsmessigt sätt och började genast med en passageraretrafik, som gaf en tydlig id om den ofantliga välgerning för allmänheten linien skall blifva, då den en dag öppnas ända till Cannon Street. Det syntes långt ifrån vara allmänt bekant att jernvägen var öppnad och likväl blefvo redan de tidigaste bantågen öfverfyllda med folk. Det första afgick kl. 7,10 f. m. till Greenwich. Omkring sjutio tåg skola dagligen gå till denna station från Charing Cross, med mellantider af en fjerdedels timma och från kl. 7 på morgonen till kl. 12,25 på natten. Passagerareafgifterna äro lägre än de vanliga. Ändstationen i Charing-Cross är ännu provisionel. Den praktfulla stationsbyggnaden behöfver nemligen ännu två månader för att fullbordas. Det är nära fyra år sedan linien påbörjades, och man hoppas att inom ytterligare två år få se den fullbordad med dess linie till Cannonstrect samt Strand och dessutom till Great Northern-, Eustonoch Midlandstationerna. Det är dock måhända omöjligt attgenom dessa nya jernvägsförbindelser afhjelpa trängseln på de ötverfyllda Londonergatorna. Man hoppas i detta alseende blott på utläggning af stora strandgator utefter Themsen och at såkallade thoroughfares. Men hvad man med de nya jernvägslinierna tror sig kunna vinna är, att trafiken på gatorna åtminstone ej skall tilltaga såsom den hittills med hvarje år gjort. Ehuru knappt en tredjedels mil i längd har Charing-Cross-linien, såsom nyss nämndes, varit under arbete i fyra år. Det är också på somliga ställen den svåraste och framför allt den dyraste jernvägslinie som någonsin blifvit byggd. Ehuru icke fullt !, sv. mil i längd, uppgår neml. dess anläggningskostnad till 54 millioner rdr rmt. Den löper helt och hållet på bryggor och hvalf, af hvilka man har 17 af det förra och 190 af det senare slaget. At hvalfven ha 18 blifvit lagda öfver gator och tre öfver gårdar. Af de 17 bryggorna går en öfver Themsen och de öfriga öfver de stora hufvudgatorna. Themse-bryggan är ett arbete, som ej har sin like i verlden och visar sig, trots den oerhörda nu öfver densamma började trafiken, så fast som sjelfva jorden. Broarne öfver gatorna äro ibland de fulaste prof på byggnadskonst man någonsin kan träffa på, men ega på samma gång de längsta spännbågar som någonsin blifvit uppsatte af ingeniörer. Alldenstund en blott nominel kostnad skulle kunnat göra dem prydliga, kan man ej utan missnöje åse huru genom dessa broar några af de vackraste gatorna i London blifvit vanställda, isynnerhet den södra avenyen till London Bridge, hvilken blifvit hugnad med den fulaste avenyen af dem alla. Den qvantitet smidjern som åtgått till Charing Cross-bryggan uppgår till 110,000 centner. Af gjutjern har till samma byggnad användts 50,000 centner. Bryggorna öfver gatorna innehålla 80,000 centner smidjern och 2,500 c:r gjutjern. 4 millioner kubikfot murarearbete utfördes för fullbordande af hvalfven och nära 3 millioner kub.f. jordarbeten ha utförts. Från Charing Cross blir inom en kort tid direkt jernvägsförbindelse öppnad med hela södra England. IThackerays begrafningsplats. Såsom bekant hedrar England sina stora män efter döden genom att begrafva dem i Westminster Abbey, motsvarande vår Riddarholmskyrka. Man uttalade allmänt den åsigten att den enda värdiga hviloplatsen för stoftet af en så stor man som Thackeray vore detta den engelska storhetens Pantheon. Han begrafdes dock icke der. Anledningen var denna: Den store humoristen. mannen med det varma hjertat och den skarpa pennan, älskade framförallt sina barn med den mest hängifna ömhet. En af hans döttrar hade för några år sedan aflidit, och man kände Thackeray så väl, att man visste att det i lisstiden skulle gjort honom verklig sorg, om han kunnat tänka sig skola bli begrafven på något annat ställe än vid sin dotters sida. Hon hvilar på kyrkogården Bethnal green — och samma jord som betäcker henne betäcker nu äfven den odödlige författaren. Uppfinnaren af underhafstelegrafen, John Brett, har aflidit. Han har nedlagt den NDNDe