Göteborgsposten – 22 januari 1864, sida 3

Article Image
innan, torde vi dock böra erinra om den ifver, b. varmed Preussen fikat efter åtkomsten afsb Kiels hamn, för att kunna förverkliga sina sjömaktsdrömmar, först i törbundets namn och fe au kanske i sitt eget. Skulle nu ifrågavaran s le terräng kunna bli af Preussen besatt och sp behållen. vore den del af Slesvig, som är nöd såt vändigast för Danmark att bibehålla, för att sle slippa en tysk flotta, och begärligast för Tyskli land att erhålla, emedan norra sidan af Kieler v bugten derigenom ej bletve mera ett farligt sa hinder i danskarnes händer för nämnde pla-sa ner, förvärfvad åt Germanien. Kanske man AÅ sedan skulle vilja göra ett sceniskt arrange-m ment och anstalta om en omröstningskomedi j b i beräknad anda. Det finnes, som sagdt, in-se sen bestämd visshet för att en sådan kombination ingår i Preussens planer; men hvem å kan veta, hvart en Bismarcks fantasi styr sin flykt? t Emellertid skola danskarne ingalunda utan a häftig kamp lemna ifrån sig en fotsbredd af Slesvigs jord, om deras trupper än skola nöd-d oas draga sig tillbaka inom Dannevirkeställningen, tillfölje af angriparnes större antal. su Från Dannevirke skrifver under d. 15 d:s så Fedrelandets korrespondent: 0 Från fördämningen vid Gottorp ser man m massor af gestalter röra sig långt ute på den ss frusna Slien; det är arbetareafdelningar, hvil-I ka genomsåga isen, för att hindra fienden frår l att kringgå Dannevirkeställningen genom ett s plötsligt framryckande öfver Slien. Arbetetis skrider framåt under sång i den klara vinter-g luften; den skarpa ostanvinden lemnar sitt g flöjtaccompagnement. Med samma förträffliga lynne skrida soldaterna till skansarbetet och si gärdesrifrningen; marken är hård som sten, I men Jenserna äro at jern. Och ut öfver slätt-lse landet framför Dannevirke, der j I Saalangt som Blikket rekke kan, 8 Er intet Liv og intet Spor Af hvad der aander, voxer, groer, Ei Busk og Tre, ei Dyr og Fugl, I Ei Hus til Skjerm, ei Telt till Skjul, f Ei Merket af en Jegers Fjed 0 Og af Nomadens Hvilested, Men kun en öde Flade. hvor : Midt i et Sandhav Stilhed boer, 1 storma våra kolonner fram till utfall mot en f supponerad fiende under burrarop, till hvilka ingen nation kan prestera maken; det är detl; från Arilds tid bekanta cimbriska tjutet; detl. förskräckte redan romrarne; tyskarne med sitt spaka IIoch kunde i förra kriget alldeles icke vänja sig vid det, och det skall väl icke gå dem bättre denna gången. Åonaverna hos oss bildas af 1:sta regementet, nästan uteslutande köpenhamnare. Så snart barackerna äro färdiga, skola de flytta ut i dem. Dessa baracker se verkligen hyggliga ut; de likna på afstånd ett tältläger, då snö och rimfrost ligga på taken, hvilka äro af halm och nästan nå ända ned till marken. I norra ändan finnes ett fönster, i den södra en dörr. Ett halft kompani kan få rum i en sådan stor barack; en mindre hydda finnes i närheten för kompaniets officerare. Dessa hydderader bilda gator, och alla tröjdas åt det angenäma samlit, som skall inträda, då vi väl komma dit. I byarne äro qvarteren icke de bästa: 5 officerare i en mjölkbod med stengolf hör ej till det ovanliga. I dessa fattiga byar finnes ingenting att få; officerarne erhålla derföre förplägning in natura samt spisa dag ut och dag in sjelfanrättad, närande biff. På qvällen kommer punschen fram; den drickes på militäriskt vis, i det man höjer armbågen il jemnbredd med axeln och kastar en djert blick ut i framtiden. Ett prometheiskt projekt, som i dessa. dagar ingått till artilleristaben från en kryddkrämare vid Vesterbro, väcker mycken munterhet härstädes. Projektet, hvars författare sannolikt bekläder en eller annan intressant post vid hufvudstadens borgerliga artilleri, går ut på att afskaffa soldater och införa små skråbössor i deras ställe. En jernväg, säger den store reformatorn, anlägges parallelt med frontlinien, och på densamma uppställas skråbössor; kulbanan skall kännas, i hvarje fall skull man, genom att uppresa pappersskifvor kunna lära att känna den. Terrängen ombildas efter kulbanan; jernvägsbatteriet får hvarken läggas mer eller mindre än 3 fot öfver jordplanet, ty ligger det högre, skall fienden kunna smyga öfver den ombildade terrängen, utan att träffas, och är det lägre, skall fienden kunna skydda sig bakom de fallna. Då fienden visar sig, regna kulor öfver honom, utan att han har den ringaste aning om, hvarifrån de komma. Vid broar är metoden isynnerhet användbar; man gräfver en djup graf på hvardera sidan om bron. Artilleriet har naturligtvis med feberaktig hast kringspridt underrättelsen om denne nye Messias, om denna Je Napoleonssjäl i en kryddkrämarekropp, hvars makalösa uppfinning skall göra en stående l armå onödig. Huru mången konskriberad skall : icke fröjda sig öfver, att ej behöfva gifva utl; 2,000 rdr till lega för sig; huru mången öm mor, huru mången rodnande mö skall icke

22 januari 1864, sida 3

Thumbnail