Göteborgsposten – 22 januari 1864, sida 3

Fran Utlandet. Örver det tilltänkta attentatet mot Erankrikes kejsare skrifver Times? under den 14 d:s följande: Det politiska intresset är f. n. i Paris deladt mellan återupplifvandet af den parlamentariska oppositionen och den förmenta sammansvärjningen mot kejsarens lif. Dessa båda saker tyckas vid första anblicken hafva föga gemensamt med hvarandra, och likväl är tron på ett hemlighetstullt sammanhang mellan dem båda starkt utbredd. Icke som att ens den mest ursinnige rojalist i Frankrike skulle kunna påbörda ett parti ett så afskyvärdt anslag, eller att det nuvarande ögonblicket skulle vara gynsamt för utkläckandet af en sådan plan. För faran af ettlönmord äro isynnerhet de herrskare utsatta, hvilka stå utanför de konstitutionela skrankorna, och denna fara skall alltid stå i omvändt förhållande till talfriheten och den parlamentariska verksamheten. Men en högförrädisk sammansvärjning och det blotta ryktet om en sådan äro tvenne helt olika saker. Sannolikheten för att kejsarens egna undersåter skulle hopsmida emot honom en komplott är vida ringare nu, då de känna sin makt att kunna kontrollera hans politik, då deremot sannolikheten för, att man upptäcker en komplott betydligt stegras under en tid, då en större popularitet skulle vara mycket välkommen. Deraf kommer sig den bland de skeptiska parisarne vidt utbredda förmodan, att hela historien är ett verk af polisen. Man erinrar sig dylika sammansvärjningsrykten, hvilha kringlupo, då det för regeringen var fråga om att inverka på valen, och hvilka man sedan lät dö en lugn sotdöd. Man öfverraskas af det märkvärdiga sammanträffandet mellan de nuvarande upptäckterna och den liberala reaktionen i Paris och i de fransyska kamrarne och kritiserar i denna misstro alla detaljer af den officiela historien. Man gör sina anmärkningar angående den märkvärdiga frimodighet, som sammansvärjningens ledare genast efter sin häktning lade i dagen, öfver den plumpa roll, som Mazzini spelar, och öfver osannolikheten af att penningar skulle hafva ankommit till posten, efter det afsändaren redan länge vetat, att hans plan blifvit upptäckt. Tillochmed de, som tro