gurernas rörelser beledsagas af sång bakom scenen, hvarvid sådana musikaliska storheter medverka som direktörens för marionett-teatern maka och elev m:me Van den IleuuelDuprez och sångerskorna Marinion och Marie Brunette, som för två år sedan med utomordentligt bifall uppträdde på italienska operan i Berlin. Äfven Duprez sjelf låter understundom höra sig. Den egentliga humoristiska tendensen i denna teater i. miniatyr ligger dock hufvudsakligen i parodierandet af bekanta operor och ryktbara sångare och sångerskor. Hugenotterna, Giralda och Leonora skola isynnerhet vara mästerligt travesterade. Man berättar, att kejsaren med stort nöje bevistat en representation och lofvat att åt truppen upplåta ett rum i Tuilerierna. — Den af berlinarne så högt uppburne komikern Karl Helmerding har med teaterdirektören Wallner i Berlin uppgjort lifstidskontrakt, enligt hvilket han, i händelse han at ålder eller sjuklighet skulle bli urståndsatt att uppträda, erhåller en betydlig årlig pension, hvarjemte, för så vidt direktör Wallner skulle komma att sälja sin teater, köparen ovilkorligen måste ingå på uppfyllandet af de med Helmerding öfverenskomna vilkoren. — Ett intressant bevis på ovanlig sinnesnärvaro berättas från TJSöutre Elbeuf i Paris. I en scen, hvilken skildrar en tvist mellan två äkta makar, närmade sig en af de spelande, m:ll Hermann, i sin konstnärliga ifver något för mycket ett brinnade ljus, hvarvid hennes luftiga klädning genast fattade eld. Hennes medspelare, en hr Beranger, som genast varseblef olyckan, springer hastigt fram och lyckas genom att krama tillsamman tyget släcka lågorna. Allt detta var ett ögonblicks verk och de begge handlande personerna hade nog kallblodighet att icke det ringaste falla ur rollen, ja, Beranger gaf hela händelsen en komisk anstrykning genom följande infall: Ni ser nu, min fru, huru rätt jag har, då Jag påstår, att Ni alltid har så obegripligt lätt att komma i eld och lågor?. Skådespelerskan Kate Bateman. Sedan någon tid lockar en ung skådespelerska Londons publik till en teater, som förut varit föga besökt. Så ofta hon spelar, är huset utsåldt, och uppträder hon i någon af sina favoritroller, då hon har att framställa en fattig, af ett oblidt öde hårdt pröfvad och förföljd flicka, så utgjuta åskådarinnornas sköna ögon strömmar af tårar. Den genialiska skådespelerskan är en nordamerikanska och föddes i Baltimore d. 7 Oktober 1842. Hennes tamilj är af engelskt ursprung och en af de äldsta och mest aktade i staten Maryland. Föräldrarne voro en tid sceniska artister, men, det oaktadt, var det från början icke ämnadt, att Kate skulle beträda samma bana och det var en ren tillfällighet, att så skedde. En afton uppfördes i Louisville i Kentucky en drame: Barnen i skogen, i hvilket stycke hennes far spelade en roll. Allt var i ordning, aktörerna voro på sin plats, skogen likaså, men hvar voro de båda barnen? Straxt före representationens början hade de häftigt insjuknat och utan dem kunde stycket icke gifvas. Stor förlägenhet! Ändtligen föllo makarne Bateman på den lyckliga ideen att läta sina döttrar Kate och Helena uppträda. Barnen efterskickades, inöfvades i största hast och löste sin uppgift på ett sätt, som var desto mera förvånande som de förut aldrig satt sin fot på en teater. Dessa tydliga anlag för den dramatiska konsten afgjorde deras framtida bestämmelse. Åtföljda at sina föräldrar och sin broder, genomreste de hela Unionen och blefvo ötverallt, isynnerhet i Newyork, emottagna med entusiastiske bifall. Vid tidpunkten för den första stora verldsexpositionen i London år 1851 besökte de England. London svärmar i allmänhet icke för underbarn, men syskonen Bateman lyckades dock tillvinna sig allmänt bifall. Att spela, yttrade tidningen Punch, är för dem ett verkligt nöJe, de skulle gråta om man icke läte dem uppträda. Sedermera gåfvo de representationer i Glasgow, Edinburgh och Dublin, och öfverallt beundrade man deras naturliga spel, hvilket aflägsnade alla tankar på sjuklig brådmogenhet och instuderadt maner. Största bifallet skördade de i sista akten af Shakspeares, Richard den Tredje och i ett för dem särskilt författadt litet lustspel med titel: Det unga paret. Efter återkomsten från England företogo systrarne en andra konstresa, hvilken sträckte sig ända till Kalifornien. Under tiden hade