Göteborgsposten – 11 januari 1864, sida 2

ket gör ett afstånd af tio steg, ett lämpligt håll för män, som ämna slåss på lif och död. Om ni dödar mig, må ni göra med mitt lik hvad ni behagar; om jag dödar er skull jag kasta er till föda åt hajarne, ty ni är icke värd en kristlig begrafning. i — Jag skulle åtminstone vilja tala med min son, yttrade sir Jack i det han kastade en orolig blick omkring sig. Sir Robert förstod af hans blekhet att han sökte en förevändning för att fly. Han fattade honom derföre hårdt vid handleden och drog honom utom palatset. Medan fadren lemnade terassen nedsteg James till ormtjusaren. Vid åsynen af den unge gentlemannen veko matroserna, coolien och den gamla hinduqvinnan vördnadsfulit åt sidan. Sjelfva negren afbröt sina öfningar. — Fortfar, yttrade sir James. Han nalkades derpå helt nära intill honom och hviskade i hans öra: — Vill du taga fem guiner för din orm; Negren lät trumpinnen falla, så bländad blef han af det lysande anbudet. — Ja eller nej? återtog gossen. Svara, jag har brådtom. — Ja, ers berrlighet, svarade negern. I samma ögonblick drog han fram öfver bröstet en lädersäck, hvilken han eljest bar på ryggen och tog ur idensamma en liten dosa, hvilken han öppnade och satte på : mattan der ormen alltjemt dansade. i Derpå började han åter att slå på trumman, sjöng hö