Göteborgsposten – 9 januari 1864, sida 3

TLIIngon. Bortom Waxholm ligger isen tll kanholmssjärden, der öppet vatten vidtager. Danmark. Det synes nu vara oundvikligt, att vi i hvilken stund som helst kunna vänta underrättelse om vexlandet af de första skotten mellan danskar och tyskar. En vänskaplig stats regering har varnat den danska för en ötverrumpling, som påtänkes af de tyska trupperna genom en hastig öfvergång af Eidern. Det är nu tydligt att man vill eröfra Slesvig. Den sanningen framstår klar, och hvilka skenskäl en spetsfundig tysk advokatyr än må uppställa, är dock sjelfva faktum obestridligt. Så långt hafva då händelserna bragt det. Det är vid Rendsborg som sammanstötningen visar sig kunna först väntas. Dock torde danska trupperna vara nödsakade att längs hela sin linea hålla den noggrannaste uppsigt, isynnerhet som vintern hittills tyckts bli gynnande för tyskarne och is lägger sig öfverallt i bugterna, hvarigenom, om kölden fortfar, de danska örlogsfartygen skola vara förhindrade från att med verkligt gagn kunna skydda flyglarne. För att maskera och ej alldeles för bjert blotta sina verkliga inkräktningsplaner, föregifver Tyskland sig hafva rätt till besättande af några byar på slesvigska området, 6 stycken till antalet, till hvilka det säger sig hafva rätt, emedan de tillhöra icke hertigen af Slesvig utan Holstein-Gottorpska huset, och således, enligt denna feodala statskunskap som är så utmärkande för det stora fäderneslandet, utgöra delar af tyska Förbundets område. Det är naturligt, att augustenborgaren och i allmänhet det slesvigholsteinska partiet skall särskilt lägga an på, att komma åt det gamla slottet Gottorp i Slesvig, beläget uti Sliens innersta vik på en liten ö vid staden Slesvig, ty vid detsamma fästa sig många traditioner och det har till 1713 varit säte för de märkliga holsteingottorpska hertigarne, hvilkas stämplingar mot danska regeringen så ofta vållat denna olyckor. Om det är sannt, att upprorssmittan gripit äfven de tyska innevånarne i Sydslesvig och att man genom stämplingar derstädes är i färd med organiserandet af ett uppror, kan man icke tillbakavisa möjligheten, att tyska trupperna i Holstein, hvilka nu skola i nög mån förstärkas, likasom den frivilliga slesvigholsteinska armeen, äro ämnade, att först begagnas till forcerande af punkten Rendsborg, hvarifrån jernvägen loper genom Slesvig. För dennas skyddande, och dess vigt är i närvarande stund omöjlig att förbise, skola danska trupperna nu först anstränga sina krafter; men danska regeringen måste derjemte hålla sträng polisuppsigt i sjelfva Sydslesvig, på det att upprorsandan, hvilken alltid fanatiskt smittar, icke må utbreda sig så mycket, att slesvigarne komma till den öfvertygelsen, att danska trupperna ej förmå skydda den hotade landsdelen. Det är på tiden, att de makter, som icke vilja Danmarks undergång och denna är en oestergiflig följd af Slesvigs lösryckande från Danmark, vore det ock endast Sydslesvigs, skynda sig att aktivt hjelpa det nu i verklig nöd stadda Danmark, mot hvilket en frenetisk öfvermakt utskakar sina härmassor. Huru länge skola vi sjelfva dröja? Börjar ej pligten nu tala sitt högstämda språk? Skola vi dröjande vänta, tills det tragikomiska spel, som nu drifves mellan vestmakterna, yckats. Det kan nemligen ej gerna undfalla någon, att Frankrikes atvaktande hållning är öranledd af dess önskan, att få England så ljupt inblandadt i den dansk-tyska tvisten, att) let icke längre kan draga sig derur, för att: åta Napoleon krafsa kastanierna ur en eld, . om det sjelf har så mycket bidragit till att ända. Ar blott Napoleon säker om Englands erkliga och aktiva allians, skall han snart ppträda och med maktord blanda sig i det! u rådande virrvarret. Men England dröjer,mngland vill hushålla framför allt, och vi! ågo senast i går af en artikel ur Times,tt det finnes stämmor inom det britiska lan1 et, som förklara, att hela denna tvistefråga cke det ringaste angår John Bull. Napoleon s! ger rätt, att frukta denne opålitlige granne, sl om helst skulle önska att på afstånd från ss triderna i afgörandets stund bestämma sin sj l I a b b Vv ött. En opålitlig vän är i ens rygg farligare, n en stark fiende i ens front, det vet Napo20n, han erfor det i medlet af förra året, när ans stora och så lätt utförbara plan om en uropeisk koalition mot Ryssland för Polen trandade mot Englands afvoghet; och han rfor det i slutet af förra året, då hans lika ora och herrliga tanke om åstadkommandet f en fredskongress led gkannehratt mat Ene