Article Image
Skandinaverna i Amerikan-ka kriget Enligt Emigranten? är det Skandinaviska regementet i Amerika förenadt med Willichs brigad, som tillhör general Thomas division, och har deltagit i det för unionisterna lyckliga slaget vid Chattanooga den 23, 24 och 25 sistl. November. Religiösa möten hafva nyligen blifvit hållna i Frankfurt, vid hvilka förekommit ett och annat, som sannerligen behöfver räddas irån glömskan, såsom betecknande för det religiösa lifvet inom statskyrkornas sköte. Bland andra saker betonades prestens myndighet öfver samvetena och hans medlare-ställning mellan Gud och menniskor; vid frågan om bibelns autoritet öfver natursorskningen kom man till följande kostliga resolution: Presten skall inskärpa hos församlingen, att vår herre Kristus är äfven förste professor i naturkunnigheten. Man var vid mötet fullkomligt ense om, att kopernikanska verldssystemet, om aet strider mot bibeln, är falskt och att haren, som i mosaiska lsgstistningen räknas till ilisslande djur, antingen i fordna tider idisslat eller ock i hemlighet ännu gör det. En antagonist mot dessa galenskaper lemnade en karakteristik öfver hierarkien, som, ursprungligen främmande för kristendomen och alltid fiendtlig mot dess anda, nu har att kämpa en kamp på lif och död med tidsriktningen. Ålternativet är detta: hon måste sjelf dö eller döda vetenskapen; hon måste sjelf uppfostra folket till tankelättja och okunnighet eller lemna folkundervisningen till sina motståndare, som skulle göra prestväldet omöjligt för ett kommande slägte; hon måste befrämja fattigdom och uselhet eller se välståndet ökas, som är bildningens materiela vilkor och således hennes dödsfiende; hon måste störta den politiska friheten, som i grunden är elt med den religiösa, eller måste sjelf se sig utrotad. Ett af hennes verktyg är öronbigten, af hvilken äfven den lutherska hierarkien ildessa tider sökt komma i besittning. — Det var en prest, som yttrade dessa tankar, men en prest, som säkert aldrig blifver biskop, teol. doktor eller prost. En rymning å la Monte Christo. En ryktbar guerillachef vid namn Morgan från amerikanska sydstaterna hade för någon tid sedan blifvit tillfångatagen af nordstatstrupperna och jemte sex olyckskamrater insatt i fängelset i Cincinnati. Han har dock nyligen ly ckats rymma ur sin fångenskap och detta under egna omständigheter. I tvenne veckors tid hade fångarne arbetat på att gräfva ett djupt hål i jorden utan att ha andra verktyg än tvenne fällknitvar. Under det två tums tjocka trägolfvet fanns ett muradt golf af tegel, en fot tjockt. Detta måste de genombryta för att nedkomma i en fyra fot djup afloppstunna. Straxt i början af sin fångenskap hade en at secessionisterna bedt fångvaktaren lemna honom några bräder, under förevänning att lägga dem på golfvet hvars fukt var besvärande. Fångvaktaren lemnade bräderna, hvilka sedan begagnades för att dölja de hål, som fångarne börjat gräfva. Före den natt de rymde och då de på aftonen skulle återvånda till sina celler, lyckades det Morgan som hade sin cell i öfra våningen att utbyta den mot sin äfvenledes fångne broders cell som var belägen på nedra botten. Det afgörande ögonblicket inföll, och fångarne begåfvo sig alla ned i afloppstrumman samt förenade sma krafter för att utbryta det galler som tillstängde trummans öppning utåt. Som de likväl misslyckades deri funno de sig föranlåtna att bryta ett hål i trummans tak. Derötver befann sig likväl en hög af stenkol, hvilken efter genombrytningen till en del föll ned och begrafde dem ända till halsen. Slutligen företogo de sig atv gräfva ett hål i ena sidoväggen af trumman och under hufvudmuren. Denna gång var deras framgång fullständig, och de kommo ut i det fria efter att ha gräft ett hål som gick en fot under fängelsets grundmur. En af rymlingarne, kapten Haines, murare till yrket, synes ha ledt arbetena. En biljett, skrifven med hans hand och adresserad till fängelsets betälhatvare samt underättande om det sätt hvarpå de verkställt sin flykt, fanns qvarlemnad i cellen. Korosko-öknen i Nubien har nyligen blitvit genomrest af en fransysk vetenskaplig raganda Denna äkan healnfrvas 8— OT HK

8 januari 1864, sida 2

Thumbnail