Göteborgsposten – 4 januari 1864, sida 2

Nathaniel yttrade då: — Må Gud i sin ordning bistå dem, hvilka komma till, den armes hjelp. Om ers herrlighet behagar aflemna barnet i förstaden på Brahminens värdshus, så skall jag afhemta det der så snart jag hinner fram. ; — Hvad är Brahminens värdshus för ett ställe, frågade sir Robert Walden. I — Det är ett värdshus som hålles af en gammal indisk prest, hvars tempel engelsmännen ha förstört och som derigenom förlorade sitt uppcehille. Derefter slog den gode mannen sig på att bli värdshusvärd, sedan han icke mer kunde tjena sin Gud. Sir Robert Walden började skratta. — Adjö, sade han, du skall återfinna ditt barn på värdshuset! Han stötte sporrarne i hästen och afliägsnade sig i galopp; de båda zigenarne fortsatte sin vandring, ehuru de voro uppgifna af trötthet, ty de hade redan tillryggalagt en lång väg. — Du har gjort orätt i att anlörtro den lilla åt denne gentleman, Nathaniel, yttrade den unge zigenaren. — IIvarföre det? — Först och främst emedan han är engelsman, och engelsmännen äro våra dödliga fiender. — Ett skäl till att låta dem tjena oss. — Sedermera derföre att folk, hvilka som engelsmännen stjäla provinser, mycket väl äro i stånd att äfven stjäla barn. ! Nathaniel började skratta högljudt.