Göteborgsposten – 31 december 1863, sida 1

Det var hennes handstil, och jag kunde följaktligen ej göra annat än lemna papperen et betjenten. Jag tänkte ännu lika lifligt på denna sak, när det engelska posttartyget en dag medförde ett bret från min fader, hvaruti han allvarligt begärde att jag otörtötvadt skulle återvända till Ingland. bet var så kort och hastigt skrifvet, att jag slutade till att den gamle mannen måtte vara mycket sjuk. NDIddle var al samma åsigt och sade att jag ej borde förlora någon tid. Till svar på min hastiga törfrågan hvar före han sändt efter mig, såg min fader hemlighetsfull ut, vinkade mig in i sitt enskilda rum och lade i mina bänder ett bret till Screwer, Grindem C:o, hvaruti de underrättades att det för firmans intresse och min egen säkerhet vore rådlige att jag omedelbarligen lemnade S:t Petersburg, emedan jag ådragit mig en förnäm rysk familjs fiendskap. Saken var nu klar för mig: grervinnan hade blifvit förvisad till ÅÄrchangel och jag sänd tillbaka till England, emedan hennes högborna slägringar fruktade en mesalliance. Jag blet i min tanke hjelten i en verklig roman; men hvem skulle nu komma om icke MDiddle: Han hade lemvat sin plats hos Screwer C:o och var på väg till Glasgow eller Glasger,