Göteborgsposten – 31 december 1863, sida 1

der, som beredts rörelsen af dessa samma statsmakter. Det förrunna året försänkte den skandinaviska Norden i en djup och uppriktigt känd sorg. Den gode Danakonungen har nedstigit till sina föregångare i Roeskildes grafhvalf. Vid hans bår gret, vid hans graf sörjer innerligt hans folk. Vi dela deras sorg; men Guds vägar äro outransakliga. Han skall för oss alla, huru mycket mörkret än sänkt sig i denna stund öfver leden, bereda en god utgång. Må hans hand tortsarande hvila skyddande och stärkande öfver Nordanlanden, må under den enighet mellan konungar och tolk bestå, och vi skola alla med förtröstan blicka till mötes det nya årets soldrott. Uötehorg d. 31 December 1863. Her Stadsfullmäktige hade igår ett sammanträde, hvilket började kl. 5 e. m. och först vid midnatten afslutades. Diskussionen, som nästan uteslutande rörde den i hr Bergers förslag uppställda fördelningen af de beslutade kommunalutskylderna i ordinarie och extra äfvensom en liknande fördelning af inkomsterna i behållniag, ordinarie och återkommande intägter samt upplånta medel, kan ej, i anseende till den sena timma då sammanträdet atslutades, i dag meddelas. Så mycket må emellertid nämnas, att besagde diskussion, såsom den till tölje af det afhandlade ärendets natur måste göra, hutvudsakligen rörde formfrågor, hvilka dock i många hänseenden voro al vigt. Hr Bergers uppställning antogs i de flesta fall oförändrad. Treater. Den grekiska dansösen mll Calipoliti gjorde i Tisdags sitt första inträde på vär scen. Med ett så vackert yttre och i vissa momentor så älskligt täck mimik måste hennes apparition förefalla i allmänhet behaglig, om än hennes dans icke tillhörde det slag af Terpsichores instruktion åt sina elever, som vi kalla konst. Dock låg det i hennes attityder en sydländsk plastik, som gat oss kalla valsörer och Åvalsöser något begrepp om den glöd, den lust, som så yppigt framträder i dansen hos söderns barn, namneligen i Spanien, detta dansens förlotvade land. Samma aftons dramatiska atdelning upptogs af det gamla bekanta folkdramat Den Ondes Besegrarer, deri en del at sällskapets yngre medlemmar tått sig roller tilldelade, och bland hvilka mill Statlander, som Batli, ingaf genom sitt lifliga, behagfulla spel önskan att få återse henne. Fru Pousette, som Maria, hade goda ögonblick, isynnerhet i de första akterna. Fru Pousette blef ock inropad. Hr Raa som Asmodens var en god sån: gare, men Asmodeus är en kärleksdjefvul, som eger elegans och sirliga maner, genom hvilka qvinnor vinnas. IIr Raa syntes i denna väg lemna något ännu öfrigt att önska. Det är isynnerhet på gesterna och gången som vi vilja fästa denne lofvande skådespelares uppmärksamhet. Hr Kaa inropades efter pjesens slut. Hr MW. Ahman var jemn och god som gubben Oswald. Fru Andersson hade fått den vidriga Veronicas parti på sin lott. Attafen sådan roll göra något, är nästan omöjligt. I öfrigt förråddes väl mycken omogenhet, ehuru ingalunda brist på anlag på vissa håll. I morgon gilvas IIertas goda komedi Amors Genistrockr, den uppsluppna Svaga Sidan och en ny för tillfället törsattad nyärspjes, kallad Den europeiska konserten. Man säges deri tå se allegoriskt politiska personer, såsom enkefru Dana, Svensson Norberg, bankiren John Bull, m:ll Polonia, Kalle, Danas son, Knutiesl, en zouav och en italiensk dansös, samt exekutionsbetjenter etc. I Tisdags var huset ånyo utsäldt. MorIgondagens program lofvar detsamma.