för hvilken jag skulle vilja klaga öfver ensamhet. — Åh! dessa gamla penningkarlar tänkta ej på något annat än affärer, sade grefvinnan; men säg, skulle ni tycka om att se god societet? — Min fru, svarade jag, jag har aldrig varit van vid finare sällskapslif. Jag är blott en stackars handelsbokhällare. — Ja, men ni har en ädlings utseende, sade hon, i det hon mönstrade mig från hufvud till tot med en blick som uttryckte den hjertligaste välvilja, och efter ni är så ensam skall ni om ni kommer hem till mig i morgon afton få se en utvald krets af mina bästa vänner, Det blir blott quadriller, kortspel och supe. Drömde jag, eller var det en verklighet att jag på Screwers kontor af en rysk grelvinna inviterades på dans, kortspel och supå? Men hade jag väl sådana kläder att jag kun de visa mig i Czarinskipalatset. Visitkläder hade aldrig ansetts nödvändiga för mig. Förvirrad af dessa tankar kunde jag blott sramstamma: Mycket förbunden, mylady, men — — Ni tänker på er drägt, unge man, gade grefvinnan i det hon sakta lade sin hand på min arm och såg mig vänligt i ansigtet. Oroa er ej deröfver. Infinn er utanför tebo