Göteborgsposten – 10 december 1863, sida 3

Köln. Zeit. offentliggör ett upprop från tysk sida till den engelska nationen, hvilket är at den märklighet, att det förtjenar återgifvas: Slesvig-IIolsteins nuvarande bet Tysklands entusiastiska ifver, att vilja hjelpa det, erbjuda den engelska nationen ett tillfälle, sådant det ällan visar si ör ett folk, att genom en vänskaplig nations understödjande göra sig sjelf en tjenst af obeäknelig vigt. Ty om England förklarade, att det i slesvigholsteinska saken icke ville stå på Danmarks utan Tysklands sida, skulle det för oss mäktigt befrämja uppnåendet af vårt mål, att bli ett starkt, enigt och fritt Tyskland; och ett sådant Tyskland skulle alltid vara Englands naturlige, trogne och sannolikt icke föraktlige allierade. Ty så vidt menskliga beäkningar nå, kan man väl icke tänka sig. att ett sådant Tyskland, hvilket lika litet som England kunde ha eröfringsplaner i Europa, någonsin skulle stå i annat än vänskapliga förhållanden till England. Hvarföre förklarar således England icke öppet och hastigt, att det i denna sak står på Danmarks sida? Hvarföre förklarar det icke öppet och hastigt, att det bestämmer sig för Danmark? — Kanske af kärlek till rättvisan. — Danmarks mot Slesvig-IIolstein söröfvade orättvisor hafva sönderslitit dess — så svaga! — genom fördrag sammanväsda rätt, det kan ej mera vara tal om Danmarks rätt till Slesvig-IIOlstein, lika litet på grund af fördragen som af de naturliga folkförhållandena, enligt hvilka Slesvig-Holstein tillhör Tyskland och icke Danmark. Hvad är alltså skälet till att England sedan slesvig-holsteinska frågans uppdykande i afseende på den intagit en fientlig hållning mot Tyskland och isynnerhet nu, då ödet fordrar sakens ulgörande 2 — Det r icke svårt att inse, att hela denna fientlighet härkör af Englands önskan, att genom Danmark alltid kunna utölva en tryckning på Tyskland, och — af less fruktan för, att Tyskland skulle kunna begagna Kiels förträffliga hamn till grundandet af en sjömakt. Detta är orsaken till hela fientligheten. Men det är likväl ej ändamålsenligt, att vilja utöfva tryckning på en vän, som i händelse af nöd — och en sådan kan som helst inträffa — är af ödet kallad, att hjelpa pss! Och hvad skulle det då ligga för ondt deri för lIngland, att en stark tysk sjömakt utvecklade sig? Denna skulle blott kunna vara England till gagn, ty len skulle — så vidt menskliga beräkningar nå — ryckta läge och