ningsbok, skref några ord med blxerispenna, ref ut bladet, hvarpå de voro skrifna och gaf det till mrs Monckton. — Det är min adress, sade han. På Tisdag klockan sju om aftonen väntar jag er och er vän der. Men om ni tänker förråda mig, så bör ni besinna att jag icke är den, som glömmer sådant. Jag har den äran att rekommendera mig. Adieu! Han tog hatten bugande och gick sin väg. Eleanor sntt några ögonblick der han lemnat henne, tänkande på hvad som händt, innan hon gick in i arkaderna för att söka upp mrs Lennard. Den aftonen sade hon majoron och mrs Lennard hvem hon var och berättade dem alla sina öden. Hon insåg att detta var det klokaste. Hon behöfde sin frihet att handla och att handla straxt. Hon kunde icke göra det, om hon bevarade sin hemlighet. Hennes gamla bundsförvandt Richard Thornton kunde ej umbäras vid denna afgörande tid-. punkt, och hon skref till honom om morgonen etter sitt möte med monsieur Bourdon och bad honom att komma genast.