detta hertigdöme eger for sma inre sarskIilda frågors behandling en egen representativ styrelse, kan man ej tala om inkorporering. Men hvem skall nu afgöra, huruvida det är inkorporering eller icke? Tyska förbundsdagen? Det är omöjligt och stridande mot folkrätten. En kongress, eller skiljedomstol, eller en bemedlingsmakt? Det synes rättvisast. Skall Tyskland gå in derpå eller skall det envisas med att vilia betrakta saken som en inre tysk? Detta är nu frågan. Den kraft, hvarmed England synes nu vilja uppträda, om det besannar sig, att det lofvat Danmark engelska flottans bistånd, i händelse Tyskland framkallar ett krigsutbrott, skall väl utötva en helsosam tryckning på det tyska folkets stämning och tysta agitatorerna. I Berlin är man nu ej hugad för kriget och i de tyska Östersjöprovinserna är man ej heller stämd för att gripa till vapen. Inom Preussens deputerade kammare har man nu väckt ett ändringsförslag, hvilket går ut på att göra det föregående förslaget derinom så oskadligt som möjligt. Det inskränker sig nemligen till den förklaring, att det ligger i Tysklands och Preussens intresse att Christian IX icke blir erkänd som hertig i Slesvig och Holstein. Kommunalrådet i Wien har beslutat en adress till kejsaren, hvari skola uttalas hut: vudstadens känslor för bevarandet och genomförandet af Tysklands rättigheter i asseende på Holstein, med begäran, att kejsaren för detta ändamål skall föranleda ett kraftigt inskridande från förbundets sida, på det arfsföljdsrättigheterna der må förbli ostörda. Reseunderstöd för arbetare. Kongl. kommerskollegium meddelar att de, som önska erhålla det för år 1864 af Rikets Ständer beviljade årliga anslag af 3,000 rdr, att användas af arbetare i de särskilda näringsgrenarna, hvilka önska att i utlandet förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet, böra före utgången af nästkommande Januari månad, inkomma med sina ansökningar, åtföljde af nödiga betyg, till K. Kollegium. En bortlottning af konstverk till förmån för artisternas och litteratörernas pensionsförenings kassa i Stockholm har äfven i år blifvit föranstaltad af prof. Boklund. Antalet vinster är 50 och lotternas antal 200, hvadan således hvarje 4:de person erhåller en vinst. Tidskrift för IIemmet. Af denna tidskrift har innev. årgångs 3:dje häfte hitkommit oss till handa. Dess innehåll är af särdeles både underhållande och bildande art, hvarföre vi vilja varmt förorda detta verk hos våra husmödrar och uppfostrarinnor, för hvilkas intressen det förer talan. Uti en uppsats, med titeln: Hvar ligger felet? hvar botemedlet? beröres ett af de vigtigare sociala missförhållandena, nemligen tjenarinnans alltmera oangenäma ställning till sitt husbondfolk och dettas bryderier tillfölje at tjenarinnornas ständigt mera pockande fordringar och anspråk. Förf. anmärker, att detta missförhållande till stor del härleder sig deraf, att fattiga flickor i städerna tå en oriktig uppfostran. I stället för att inläras till att bli goda tjenarinnor, göra dåraktiga föräldrar dem istället till odugliga varelser, hvilkas enda och mer än tarfliga utkomst blir nålen. Tjenarinneklassen rekryteras derföre blott af flickor från landet, hvilka endast inhemtat folkskolans minimum och ofta ej fått någon kunskap i handaslöjder o. d. Denna okunnighet gör tjenarinnorna derförel lätt mottagliga för förderfvet. Förf. fordrar nu, till afbjelpande af detta onda, att matmödrarne skola upplysa och uppfostra sina tjenare, och att dernäst praktiska tillämpningsskolor öppnas för bildandet af dugligt tjenstefolk, der de unga qvinnor, som ämna ingå i tjenst hos andra, kunna förvärfva behöfliga kunskaper, hvilket allt förf. rekommenderar i Fruntimmersföreningarnes åtanka. Öfriga uppsatser äro: Vår lektyr? (en sammanställning af Beskows, Fryxells, Orvar Odds och Dietrichsons nyare litteraturhistoriska arbeten); En teckning af Sophie Adlersparres lif, jemte intressanta utdrag ur hennes dagbok; Qvinlig patriotism; Marstrandsminnen från sommaren 1863 (en liflig och angenäm skizz, deri en rask teckning göres af naturen omkring Marstrand och d:o ett litet titt-in hos Iden sjutioårige skolmästaren på Klädesholmen, hvars armod skulle göra hvarje understödsI skilling så välkommen;) Till en sörjande moder, poem; Ännu ett ord om den svenska konstnärinnan; Ett sätt att bereda pensioner åt åldriga tjenare; och till sist Vår Portfölj. — 2 d PB — ee Mm fe — — — — — OL MM — — — — Svenska Arbetarens senaste nummer (för d. 28 Nov.) innehåller: Apollo Musageres, med plansch; Byblomman; Chorbänken si Weckholms kyrka i Upland II; Krig med I Ryssland (forts.); Ute och hemma; Taflor i ittskåpet. Ett lyckligt samhälle. Staden Eksjö har vid detta årets slut en så stor behållning 3 faftjiokassan att någon utdebitering at fat