Göteborgsposten – 30 november 1863, sida 2

stående granitkällrarne börja handlande och andra inrätta sig butiker och verkstäder för vintern. Rödjning af en del tomter pågår, för att redan tidigt på våren kunna påbörja byggnadsarbete. Vice häradshöfding Carl Hessling återvände hit i går, för att åter inträda i utöfningen af borgmästareembetet, som han i flera år under förordnande innehaft. Han har under större delen af detta år tjenstgjort såsom sekreterare i sjölagsutskottet. Halländska ängbåtarne göra i veckan sina sista turer för i år, ehuru väderleken ännu skulle kunna tillåta några resor. Här på platsen måste man nu låta sig nöja med den kommunikation, som segelbåtarne erbjuda. Och dermed fortfar det under December och Januari, och måhända äfven i Februari, så vidt ej inloppet till Göteborg under tiden isbelägges. Af personer, som genom mod och oförtrutenhet synnerligen utmärkte sig vid eldsvådan d. 5—6 dennes, och hvilken i viss. mån torde kunna tillskrifvas förtjensten, att stadens norra del ej fick dela den södras öde, må nämnas snickaremästaren J. Andersson, hvilken med fara för eget lif och med strålröret i hand besteg det brinnande taket å P. Sjöbergs hus. För cirka tvenne år sedan nedbrann Anderssons eget hus. Smittkoppor hatva utbrutit uti socknarne kring staden, hvarföre stadsläkaren och sundhetsnämnden sunnit sig föranlåtne att uppmana stadens trångbodda befolkning att genom skyddskoppning söka förhindra smittans utbredande inom samhället eller, om den skulle utbryta, derigenom förmildra dess karakter. Ett provisoriskt hus för inrymmande af c:a 20 familjer kommer ofördröjligen att uppföras — visserligen en åtgärd, som biir otillräcklig i förhållande till behofvet, men som ändock blir en välgerning för många, som kanske annars skulle duka under för vinterkylan och en genom hopgyttring i trånga bostäder oerhördt förskämd luft. Riksdagen. Ridd. och adeln samt presteståndet biföllo i fredags K. M:ts prop. om ett särsildt kreditiv till försvarsverkets fullständigare ordnande, ett förslag, som utskottet ansett sig böra tillstyrka, under uttalande af sin öfvertygelse att rikets ständer med tillfredsställelse inhemtat de af K. M. sålunda uttalade åsigter samt hysa full tillförsigt till K. M:ts visa förutseende vid bedömande af af de åtgärder, som må finnas af omständigheterna påkallade för vinnande af de uti kongl. propositionen afsedda ändamål. — Bondeståndet biföll utlåtandet, likasom de två förstnämnda stånden, utan diskussion, hvaremot ståndet återremitterade utskottets förslag om beredande af tillgångar för samma kreditiv, i det ståndet ansåg dessa medel böra anskaffas på samma sätt som de för stora och lilla kreditivet erforderliga. Inom Borgareståndet föreföll i Lördags en vidlyftig diskussion angående ofvannämnda kreditiv. Det mötte ej heller inom detta stånd någon opposition, men man begagnade tillfället att uttala sina åsigter om Sveriges utländska politik. I fråga åter om beredande af erforderliga medel för kreditivet visade man sig föga belåten med utskottets hemställan att kasta hela bördan på bevillningen och antog etter votering ett förslag af hr Henschen, att Riksgäldskontoret härtill borde begagna kontorets disponibla tillgångar och genom upplåning anskaffa hvad derutöfver erfordras. Ett bemedlingsförslag att bevillningen skulle ökas med en half million rdr ansågs derigenom förfallet. — Statsrådet Gripenstedt meddelade att någon upplåning för kreditivet icke vore behöflig utan att tillräckliga medel härför finnes hos Riksgäldskontoret. Ridd. och adeln har antagit expeditionsutskottets inbjudning att instämma i borgareoch bondeståndets beslut att det till lönetörbättring åt dåligt aflönade komministrar, kapellpredikanter m. m. begärda anslaget at 30,000 rdr skall utgå för en gång, och icke årligen, såsom syftningen väl egentligen var med förslaget. Den så ofta omtalade, vid denna riksdag vidtagna förändringen i bestämmelsen om användandet om bränvinsutminuteringsafgiften i städerna, att nemligen utom den femtedel, som redan förut deraf utgår till hushållssäliskaperna, ytterligare en femtedel skall utgå till landstinget, har nu genomgått den sista akten. Borgareståndet beslöt neml. i thorsdags med 27 röster mot 18 att i en särskild skrifvelse hos K. M:t anhålla, att K. M:t ej måtte sanktionera denna förändring, hufvudsakligen derför att den är af privilegiinatur. I Fredrik VII:s testamente. Ryktesvis berättas, att Fredrik VII gjort betydliga testamentariska dispositioner ull förmån för sin kunglige vän Carl XV. Man uppgitver t. o. m. summan till 4 millioner rdr. — Naturligtvis kunna vi ej garantera ryktets trovärdighet. Diplomatiskt. Konungen har i Lördagsla kl. 4 e m. i andiens emottagit danske miniU