Göteborgsposten – 21 november 1863, sida 2

denne sanslös neddignade. Från Utlandet. Ryssland säges nu hafva så godt som afstyrt kongressförslaget. Det skall nemligen hafva låtit i Paris förklara, att det först sedan upproret i Polen blifvit undertryckt skall medgitva kongressen. Förslaget kan således anses för afgjordt strandadt. Emellertid rustar Ryssland — och äfven andra makter. Från Petersburg skrifves, att Finland och Östersjöprovinserna skola besättas med 250,000 man, Polen med 150,000 man, sydvestra Ryssland och Bessarabien med 190,000 man, Odessa, Nicolajew, Krim med 70,000 man, landet vid Azowska sjön och vid Kaukasus med 110,000 man, eller inalles 750,000 man, hvilka siffror dock torde kunna något reduceras. Det förtjenar här anmärkas, att Turkiet, Italien och Frankrike kunna mot Ryssland uppställa än större styrka. Petersburgertidningarne håna England för dess sista depesch och kalla det för skolpojke etc. I Polen har utkommit ett nytt nummer af nationalregeringens officiela organ Oberoendet. I detsamma finnas intagna bestämmelserna ang. det nya lånet om 40 millioner floriner. Obligationerna, å 100 floriner, äro undertecknade af Czartoryski, Ordenga och Galensowski. De, som skattat till 20 millionerslånet, äro uteslutna från det nya. Nationalregeringen skall anordna en öfverräkningskammare. Det franska trontalet cirkulerar tryckt på alla polska egendomar och tillställes äfven bönderna. Det meddelar till venster den franska texten, till höger den polska. Bref från Polen meddela, att den första vinterkölden, som redan inställt sig derstädes, icke försvagat upproret; dagligen bildas öfverallt i konungariket och i Lithauen nya kårer, under det ansenliga stridskrafter ännu äro verksamma i guvernementet Lublin. Upproret består, och polackarne hafva beslutat lida och upposkra allt för stridens fortsättande, isynnerhet som de ryska officerarne göra allt, för att drifva befolkningen till förtviflan. Allt hvad som berättats angående den polska nationalregeringens upptäckande är mestadels dikt. I sjelfva den officiela Journal de S:t Petersbourg läses: Ända tills i dag har det ännu icke lyckats oss, att i vårt våld få blott en enda medlem af revolutionsdomstolen, och likväl minskas ej de politiska morden i Warschau. Hvad som gör detta uppväckande så ytterst svårt, är den omständigheten, att medlemmarne af denna hemliga rätt sinsemellan icke känna hvarandras verkliga namn. På senaste tiden har i Warschau häktats ett stort antal politiska förbrytare; under törhören i citadellet lemna de mycket intressanta uppgifter, hvilka äro af gagn för upptäckandet af de revolutionära stämplingarne; men de angifva det oaktadt icke sina medbrottsligas tamiljenamn, helt enkelt af det skäl, att de ej känna dem; de uppgifva på sin höjd signalementet och boningarne. Dock äro äfven dessa uppgifter ytterst sällsynta. Insurgentgeneralen Czakowskis död är utom allt tvifvel; deremot är hans kår oskadad, emedan den icke deltagit i generalens kamp. Saken förhöll sig nemligen så: Det var alltid generalens högsta önskan, att ännu en gång före sin död så se sin dotter, som bor i distriktet Sandomir. I denna afsigt lemnade han sin afdelning och begaf sig, beledsagad af flera ryttare, hvilka ej ville skilja sig ifrån honom, till sin dotters boning. Han hado ej väl hunnit dit, då han blef kringränd af ryssar och svårt sårad tillfångatagen efter ett hjeltemodigt försvar, i hvilket nästan alla de som beledsagade honom deltogo. Italiens regering tortfar itrigt med sina militära rustningar och sparar hvarken möda eller penningar, för att hinna fullkomna sig i militäriskt hänseende. I Lombardiet bedrifvas de mest storartade rustningar. Förutom Brescia tänker man äfven starkare befästa Rocca di Bergamo och bygga ett brohufvud ötver Po öfvergängen vid S:t Benedetto. I Milano skall upprättas ett storartadt krutmagasin och i Piacenza en stor proviantdepot. : I denna vecka har i IIolland firats sem-i tionde årsdagen af den oraniska dynastiens! iterkomst, efter det franska okets afkastande. Det skrifves derifrån, att man i utlandet ej kan göra sig någon föreställning om den entusiasm, som råder i Holland. Alla, stora och ! små, bära oranienkokarder, husen smyckas med flaggor, sesttäg anordnas: ötverallt folknöjen och i måndags och tisdags storartade si illuminationer öfver hela landet. Det har rådt ett formligt glädjetumult. Holland är också ett af de friaste länder i verlden, och det utvecklar sig i en grad, som i våra dagar är ovanlig. Det genomkorsas af jernvägar, till hvilka staten årligen gifver 10 millioner gulden, och det oaktadt har statsskulden sedan 15 år tillbaka minskats med ej mindre än 227 millioner gulden!