Göteborgsposten – 14 november 1863, sida 2

lIva rj eh an da. Farlig ömhet. I Brässel berättas följande nästan otroliga händelse nyligen hafva passerat. En katta hade fått ungar, hvilka efter vanligheten blefvo dränkta straxt efter sin ankomst till verlden. Förlusten af de små tycktes icke särdeles bekymra modern, hvaremot hon synbarligen var besvärad af att icke få dela med sig af sin ymnlga mjölktillgång. Slutligen aflägsnade hon sig från hemmet och återvände endast regelbundet en gång om dagen för att erhålla föda. Då detta under en längre tid upprepades började man anställa efterforskningar efter orsaken dertill. En vacker dag hörde man besynnerliga ljud från ett hörn af källaren. Man skyndade dit och varseblef med stor förvåning kattan liggande utsträckt på ryggen gilvamde di åt åtta de allra små sötaste ungdomliga exemplar af rått-slägtet. Den lilla kolonien hade vlifvit öfvergifven af sin moder och de små stackarne som icke hade nog verldserfarenhet att förstå den fara, hvari de sväfvade då de sålunda befunno sig i sin mest afsvurne fiendes våld, njöto med ungdomligt lättsinne i fulla drag af den så lägligt erbjudna förfriskningen. Den ömsesidiga harmonien varade emellertid icke fullt en vecka. Kattan, som nu icke hade mera mjölk att disponera, gjorde sig betalt för serveringen, derigenom att hon helt sonika — åt upp hela sällskapet. samvetets röst. En rik bankir i Berlin mottog nyligen ett bref från Amerika innehållande en betydlig summa penningar. För några år sedan hade bankiren blifvit bestulen af en sin bokhållare på samma summa. Denne, som lyckats undkomma till Amerika, hade der förvärfvat sig förmögenhet och anseende. Under kriget hade han i en drabbning blifvit dödligt sårad och hade på lasarettet, tyngd af samvetsqval, förordnat om nämnde summas öfversändande till rätter egare. Hvarföre finnas ej lika många boktryckare som bryggare? — Emedan boktryckare arbeta för hufvudet och bryggare för magen; och af 20 personer hafva alla mage, men knappast en hufvud.