Göteborg d. 28 Oktober 1863. Danska riksrådets nedsatta utskott för behandling af regeringens nya förslag till gemensam representation för konungariket och Slesvig har nu inkommit med sitt betänkande. Detsamma antager i hufvudsaken förslaget. Majoriteter föreslå: att representationsreformen skall i rubriken hetas gälla för Danmarks rike med utlemnaude af hertigdömet Slesvig-; att oansvariga rådgifvare icke böra hafva säte i statsrådet, hvarföre de vilja utesluta de k. prinsarne; att en af riksrådet antagen och af konungen stadfästad lags giltighet endast genom en i lagen upptagen uttrycklig bestämmelse kan göras beroende af en motsvarande lags antagande för ett annat lagstiftningsområde eller för en enskild landtdel; att de k. prinsarne icke skola hafva säte i landsthinget (den öfre kammaren); att landsthinget skall bestå af 83 medlemmar, af hvilka 52 väljas i konungariket, 13 i Slesvig och 18 af konungen, och subsidiärt af 75 medlemmar, af hvilka 40 väljas i konungariket, 10 i Slesvig och 25 af konungen; i hänsyn till landsthingsvalen, skattebeloppet skall nedsättas från 200 till 100 rdr, och att inkomstcensus skall alldeles bortsalla, eller om detta sista förslag sorkastas, utt en inkomst af 1,200 rdr endast skall ge valtt, om det betalas skatt utaf dem. Förkastas nedtiningen från 200 rdr till 100 rdr skatt, föreslås skattebeloppet till 150 rdr, och inkomstcensus likaledes struken ; att landsthingsvalet för Fwröarne skall utöfvas af oarnes lagthing; att af detta thing skall för Föröarne väljas en medlem; att konungen ej skall kunna utnämna till medlem af landsthinget: någon, som är anställd i något af ministerdepartementerna, samt att de nuvarande af konungen valda riksråden skola behålla sina poster, tills 12 år gått till ända för hvardera utaf dem; att inkallelsetiden icke skall (såsom för riksdagen) fastställas till första Måndagen i Oktober; att det förenade riksrådet bildas genom Folkethingets och Lagthingets sammanträdande, att tredjedelen af hvarje thing skall vara tillstädes, för utt det må kunna iatta beslut; att det sjelf väljer sin ordförande; att då en inkomst eller utgift upphör att vara gemensam för monarkien, upphör äfven normalbudgetens giltighet för samma, och det skall då genom lag bestämmas, om den skall upptagas i monarkien eller bevilJus genom tilläggslagar; att normalbudgeten skall kunna förändras eller upphäfvas genom lag (i denna punkt voro meningarne inom utskottet betydligt splittrade); att proportionerna mellan landsdelarnes bidrag skola kunna förändras genom lag; att tilläggslagarne skola samtidigt föreläggas båda thingen jemte en öfversigt af hela den finansiela ställningen; att om thinsens beslut vid tredje behandlingen äro olika, skall ett gemensamhetsutskott nedsättas af lika många medlemmar från hvarje thing och afgörandet då ega rum i förenadt riksråd; att riksrätten skall bestå af hela landsthinget och 9 juridiska domare, 6 valda af högsta domstolen, 3 af Slesvigs appelationsrätt; att den dömande myndigheten endast genom lag kan ändras. Om nödvändigheten af att riksrådet snart tar heslut i denna viotioa ancelamanhat te