Göteborgsposten – 23 oktober 1863, sida 3

är bunden vid de grundsatser och tendenser, hvilka nationen uppställt som grundval för sin pånyttfölelse, kan ej anse sig bunden af nå-si 0 gra adresser och koncessioner af enskilda kotterier eller individer till förmån för czariå mer: de adresser till ezaren, som af de ryska myndigheterua bragts till stånd, äro ej några frivilliga akter, emedan underskrifterna afpressats under hotelser om fängelse, landsflykt : eller galgen; nationalregeringen ser derföre i lojalibetsadresserna blott ett af de många med I; len till förföljelse, förtryck och rofferi, förl hvilka Polen under rysk spira är utsatt, en li af de tusentals vansinniga, för Europas skull utförda komedierna. ÅÄnstistarne af dessa adresser skola, alldenstund de utsatt fädernes. landet för nya lidanden och förföljelser, med : l ; hela strängheten hos det kränkta nationalmajestitets lagar straflas efter revolutionstribus från ansvar, ermakten tvinnalets dom, och blott de fris hvilka af den moskovitiska ö . gats till av underteckna. Nationalregeringen uttalar jemväl den förtröstan, att de tvungna undertecknarne af adresserna skola genom ihållande arbete för täderneslandets sak med ij: ord och handling aftvå sig skammen för deras skenbara aflall. Namnen på dem, som heldre ledo fångenskap och Siberien än de ville förneka sina patriotiska tänkesätt, prisas af nationalregeringen. Kungörelsen är daterad: Vilna den 2 Sept. Enligt uppgift af en österrikisk officer, som af sin regering varit kommenderad att i Polen följa upproret, stå omkring 10,000 man insurgenter under vapen, fast beslutna atv etter bästa förmåga fortsätta kampen. Dessutom har i nationalregeringens namn nyligen tillkännagifvits, att den i våras beslutade värnepligtsorganisationen bibehålles, så att antalet af de insurgenter, som nu stå under vapen, mycket lätt kan fördubblas genom ett inkallande till tjenstgöring. I Wien har hållits en ministerkonselj. hvilken sysselsatt sig med den polska trågan. Wienertidningen Botschafter tillägger, att situationen är mycket spänd och att den åsigten, att polska frågan ej skall kunna lösas annorlunda än genom ett europeiskt krig, hvari Osterrike icke skulle kunna förbli neutralt, börjar göra sig gällande tillochmed i de kretsar, som hittills mest hållit sig på afstånd från en krigisk lösning. Vi äro visserligen ännu icke vid dagen före ett krig, säger det österrikiska bladet, men vi nödgas dock medgitva, att vi, sedan diplomatien nu utan resultat uttömt alla sina hjelpkällor, icke skulle kunna komma ur denna situation annorlunda än genom ett krig. Man skall nödgas taga ett steg framåt; vi kunna ej närmare bestämma sakernas gång, men kejsarens snara återkomst skall utmärkas genom ett beslut, hvilket måste bli mycket betecknande. De franska och engelska noterna hafva ännu icke afsändts till Petersburg. Man afvaktar Österrikes beslut. Österrikes diplomati har äfven en annan fråga att bry sin hjerna med. Man torde erinra sig, att regeringen i Wien lät höra en protest mot att England afstätt från skyddsväldet öfver Joniska öarne. OstdeutschePost framkommer nu åter med denna protest och anställer dervid följande betraktelser: Huru det än må vå, är afträdandet af de Joniska Garne för Osterrike en händelse, som skulle minska dess försvarsmedel och i en beklaglig grad öka dess bördor. Ancona i Piemonts händer. Korfu i greko-slavernas ego, se der tvenne omständigheter, hvilka sätta våra kusters militära försvar i en belägenhet, som är oändligt farligare än den var före italienska kriget. Grefve Rechberg väntades d. 21 d:s till Närnberg, för att presidera i en af Osterrike sammankallad konferens emellan ministrarne från de tyska förbundsstaterna. Man skall på denna konferens söka att komma till enighet Jangående de steg, som vidare böra tagas mot Preussen i fråga om förbundsreformen. I konferensen, som öppnades d. 21, skulle ej alla de stater representeras, hvilkas furstar delta git i furstemötets kollektivskrifvelse till kouungen af Preussen. I Frankrike har presidiet inom statsrådet blifvit öfverlemnadt till Roseland. Antalet at statsrådets v. presidenter är bestämdt till tre, I hvilka skola i kamrarne representera regerinIgen. Till dessa poster äro utnämnda Forcade, Chaix dEstange och bankdirektör Vuitry. Dessa val anses lyckliga. Iellas: Enligt Courrier du Dimanche ha England, Frankrike, Ryssland och Danmark Id. 13 d:s undertecknat ett protokoll i London, enl. hvilket konung Georg I, som efter traktaten af d. 13 juli d. å. skulle kallas Grekernas konung.:, antager titeln ellenernas konung. r AA h i — Telegram, Dn HAMBURG d. 22 Okt. Från Berlin sgkrifves: Vestmakterna sägas ha utverkat