öbosvenskarne på kusten af Estland. Uti en tysk tidskrift Globus förekommer en intressant uppsats angående våra landsmän på andra sidan Östersjön, ur hvilken uppsats vi här meddela följande: På öarne och å nordvestra kusten af det på vikar rika Estland och till en del äfven Lifland bor sedan lång tid tillbaka en år ifrån år alltmera hopsmältande koloni af svenskar, hvilken, fastän den är föga bekant och uppmärksammad, likväl genom många egendomligheter i lefnadssätt, seder och språk skiljer sig från sina stamförvandter i Sverige och Finland. Visserligen stormar den främmande nationaliteten, med hvilken de lefva i den närmaste samfärdsel, oupphörligt in på densamma och förstör eller bortspolar efter hand den ena gamla seden, den ena traditionen efter den andra, tränger sig in i språket och söker att genom giftermål amalgamera sig med den; men svensken fasthåller likväl på de flesta ställena ännu alltjemt med den seghet, som är honom egen, vid sina förfäders seder och bruk och bevarar isynnerhet sitt språk, såsom en dyrbar, från forntiden ärfd klenod, för inkräktning af de för honom främmande grannarne.