Göteborgsposten – 21 oktober 1863, sida 2

uthärda, derföre att jag saknar penningar. Men jag vill försöka att bli en god make mot dig, Laura. — Det blir du bestämdt, Launcelot, ropade flickan, rörd af den skymt af verklig ömhet i fästmannens ton, som var så ny och dyrbar för henne. Hvad du är god, som säger så! Men hvarför skulle du icke vara god? Du skall bli en stor målare, och alla menniskor skola beundra dig och tala om dig, och det blir så roligt för oss att resa genom Italien. Skall det icke bli det, Launcelot? Den unge mannen svarade henne med ett bittert skratt. — Ja, sade han, ju förr vi komma till Italien ju bättre. Gud skall veta att jag ej har något, som håller mig qvar i England. XXXVLILIIP. Mr Monckton kommer med sorgliga underrättelser från Woodlands. Launcelot Darrell infann sig ej på Tolldale de dagar som följde närmast på fransmanne .s ankomst. Detta bedröfvade mycket hans föstmö, som icke ens af sin kära utstyrsel kunde tröstas då fästmannen var frånvarande. Miss Mason ströfvade i sin nedslagenhet omkring i huset, såg ut på de nakna träden och de ödsliga trädgårdsgångarne och citerade Tennyson, tills hon ledsnat ut sin omgifning