Göteborgsposten – 8 oktober 1863, sida 2

Fran Utlandet. Det svar erkehertig Maximilian af Österrike afgitvit till den deputation, som erbjudit honom Mevicos kejsaretron, lyder sålunda: Sedan mexicanska nationen sjelf fått yttra sig och såoida den instämmer med hufvudstadens notabler, vill jag, under vilkor af vissa garantier, blitva Mexicos konstitutionela monark och besvärja fundamental-kontraktet med nationen så snart hela det vidsträckta landet blifvit fullkomligt lugnt. — Låten nationen votera om sin styrelseform. Värdigheten i detta svar bör ej förbises, och något annat kunde erkehertigen ej gerna svara. Det tyckes emellertid redan på förhand varit någorlunda bekant i Mexico, ty derifrån skrifves, att i alla de af fransmännen besatta städerna finnas inrättade byråer, der de statsborgare som vilja förklara sig för kejsardömet, kunna inskrifva sina namn på de framlagda listorna. Man är öfverallt mycket frig efter att få underskrifva. Då vi veta, att kejsar Napoleon sjelf är genom fdlkets vilja och allmän omröstning fransmännens kejsare, är det naturligt att han ej skall vika från formen det demokratiska kejsardömet, der han skapar en ny monarki. Den allmänna omröstningen skall derföre ock bli basis för Maximilians monarki. Utgången kan ej serna vara tvitvelaktig, och erkehertigens första vilkor för sitt emottagande at kronan kan således anses snart uppfyldt. D. 5:te dennes skulle marskalk Forey inskeppa sig till Frankrike, för att kunna inom franska senaten taga till ordet i hänsyn till den mexicanska frågan. Denna skall naturlisen komma att intaga ett framstående rum inom de franska kamrarnes förhandlingar. Dessa skola helt säkert med belåtenhet se, att Frankrike genom Maximilians antagande af mexicanska kronan blir betriadt trån sina bekymmer i denna verldstrakt. Den franska iran skall ej tillåta att verket kastas åsido — hvarföre det är antagligt att kamrarne skola utan synnerlig tvekan gifva sitt bifall till franska regeringens vilja, att pacificera hela Mexico, hvarigenom äfven ett af Maximilians vilkor skall bli uppsyldt. De garantier i öfrigt, som erkehertigen tordrar, känna vi icke, men förmoda att om dem redan öfverenskommits med Frankrike och England, så att äfven de icke skola möta svårigheter. Vi stå således vid randen at att få se anarki öfvergå till ordning, och — en repu