Göteborgsposten – 21 september 1863, sida 2

tala om er och icke om honom. IIvad skall ni företaga er nu, då ni flyttat från IIazlewood? Denna fråga försatte Eleanor i en plågsam förlägen het. Hennes ifrigaste önskan var att återkomma till Hazlewood eller ätmiustone till grannskapet af detta stille. Upptagen helt och hållet af denua önskan hade hon icke ens erinrat sig att hon stod ensam i verlden med blott några få pund sparade af sin lilla lön och således ej försedd med det vapen, som är det nödvändigaste af alla dem, som användas i krig, neml. penningar. — Jag — jag vet knappt hvad jag skall göra, sade hon. Mrs Darrell lofvade mig att skaffa mig en kondition. Men i det hon sade detta, erinrade hon sig att, om hon antoge en kondition på mrs Darrells rekommendation, så vore detta på sätt och vis att äta bröd förskatfadt af hennes fars fiende, och hon gjorde inom sig det löftet att snarare dö än mottaga enkans beskydd. — Jag litar icke mycket på mrs Darrells vänskap, när hennes syftemål är vunnet, sade Gilbert Monckton tankfullt. Ellen Darrell är oförmögen att älska mer än en, och denne ende är — såsom merändels är fallet — den, som behandlat henne värst. Hon älskar sin son Launcclot och skulle för hans skull vilja offra en hekatomb af medmenniskor. Om hon kan skaffa er ett nytt ställe att vara på, så gör hon det troligen, hvar om icke, så har hon dock lyckats att atlägsna er från sin son och skall befatta sig föga med er framtid.