Göteborgsposten – 5 september 1863, sida 2

Article Image
45, SOM VIA näamnae va passerade genom Berlin, insåg genast hela vidden af den nya upptäckten och bjöd M. att vara sig följ aktig till Stockholm, hvarest han i två års tid deltog i Berzelii laborationer. Utom en mängd sllandlingar, införda i åtskilliga vetenskapliga idskrifter, har han utgifvit en Lehrbuch der (hemien. som inom vetenskapen åtnjuter ett högt ans ende. Kommiersiel rättsfräga. I Paris har i dessa dagar algjorts en fråga af mycken vigt för handelsverlden, alldenstund derigenom bestämts att acceptanten af en vexel är förpligtigad an utbebetala dess belopp till en tredje part, äfven om han vid upptäckten att vexeln vore förtalskad protesterar mot sin egen accept. Sakens lydelse är i korthet denna: — Den 2:dre och 4:de januari 1862 presenterade Tönigswarter, Leiden Premsel. och bröderna Rothschild. alla bankirer i Paris, till acceptering at Fould C:o trenne stycken vexlar uppgående tillsammans till 18,000 fres, dragna al Giunsburg i Petersburg på Fould Co., till order af en person med namnet Raloff oc h redan af honom endosserade, en till Riess Ilzinger, den andre till IIeymann och den tredje till Herchseld Wolf, samtliga bankirer i Berlin. Den 4:de januari afsåändes skrifvelse till Gänsburg innehållande att vexlarne vederbörligen blitvit honorerade och den 10:de erhöllo Fould C:o pr telegraf den underrättelse från honom att vexlarne voro salska. Dessa å sin sida skyndade att delgifva saken åt Königsvarter och de öfriga för hindrandet at vexlarnes omsättning intresserade parterna. Riess IIzinger omsatte icke desto mindre den andrai deras hand qvarblifna vexeln och då Fould C:o vägrade att honorera den, utbetalade de beloppet till innehafvaren och väckte laga åtal mot Fould C:o med anspråk på att återbekomma sina penningar och erhöllo äfven gynnsamt utslag af handelsdomstolen i Paris, grundadt derpå att en tredje part ej behöfde lida för försumligheten hos de öfriga, hvilka uraktlåtit att försäkra sig om vexlarnes äkthet innan dessa accepterades. Mot detta utslag hafva Fould C:o anfört besvär, men domstolen har med ådömande af rättegångskostnaderna bekräftat detsamma. Om postfrimärken. Bland de mång samlingar, som i alla tider utgjort ett vurmeri hos barn och äldre barnsliga personer, har under de senare åren ätven kommit det af postfrimärken. I Frankrike utkommer t. 0. m. till deras tjenst, som samla dylika märken, en särskild tidning, kallad Timbre-poster, hvilken meddelar åtskilligt rörande de nu i de olika länderna begagnade postfrimärkena. Tidningen yttrar: Det billigaste postmärke som finnes är det franska på en centime e; det dyraste är det som anbringas å bref, hvilka befordras med ponnyposten i Kalilornien; det kostar 4 dollars. De vackraste och bäst graverade af postmärken äro de fransyska, de grekiska och i synnerhet de Ny Scotländska, som kanske taga priset. De fulaste äro de belgiska och de engelska å en penny. De största postmärkena äro de siberiska och de , minsta de mecklenburg-schwerinska (med ett oxhulvud i gravyren). De engelska postmär kena, alla framställande drottning Victorias bild, äro af 40 olika modeller. De af amatörer mest eftersökta postmärkena äro de som sgagnas på ön Bourbon och i Ny-Kaledonicn, men älven de i franska Guyana och Van )iomens land brukliga äro mycket begärliga. Såsom vrarar anses också postmärken från Sandwichs-öarne, Nicaragua, Filippinerna samt rån de forna hertigdömena i Italien. Tidningen uppmanar sina läsare att söka samla de nu brukliga postmärkena i Kyrkostaten, emedan påfven helt nyligen påbjudit ny modell vå postmärkena. Polens historia. Grefve Walevski lärer begagna den ledighet han erhällit sedan han upphört att vara Frankrikes premierminister, att utarbeta ett historiskt verk öfver Polen. Vid detta arbete har han tillgång till en mängd hittills ej offentliggjorda historiska dokumenter af såväl äldre som yngre data. Att döma af gretve Walewskis politiska hållning och kända sympatier för sin moders land, kommer detta arbete att skrifvas i högst polsk-vänlig anda. Intressant litterär nyhet. En engelsk författare, Lascelles Wraxell, är sysselsatt med att, till en del efter samiljedokumenter, utarbeta en historia ötver drottning Carolina Mathilda at Danmark. Författarens farfar innehade en hofplats hos den olyckliga drottningen, och förmodligen är det hans anteckningar, som vid det nya arbetet komma att användas. W Från lUlufvudstaden. Codan rvaognjnAn madeit StHELHHMQL

5 september 1863, sida 2

Thumbnail