Göteborgsposten – 4 september 1863, sida 3

tjenst 1 lagret ute pa Faelleden. — -- ! 2 ? 2 2 C zz Från Utlandet. I tisdags höll furstekongressen i Frankfurt sitt slutsammanträde. Protokollet blef undertecknadt, och de i specialdebatterna beslutade artiklar blefvo definitivt antagna; alla de andra antogos en bloc, hvarföre ministerkonferenser således äro onödiga. Baden, Weimar, Schwerin och Waldeck hafva vägrat biträda protokollet. Kejsar Frans Josef afslutade mötet med ett tal, hvari han uttryckte sin förhoppning, att en ny furstedag snart skulle alldeles fullborda reformverket Konungen af Bayern svarade å de öfriga furstarnes vägnar. Den beslutade reformakten skall föreläggas en delegerad folktörsamling till afgörande jaeller nej-omröstning. Det torde vara för tidigt, att ännu yttra sig om hvad utsigter besluten kunna ha för sig. Sannolikast är väl dock, att de skola dela Tyskland i tvenne stora läger, för hvilkas vinnande herrskarne skola utfästa guld och gröna skogar. Den nationala saken kan endast vinna på förhållandenas nuvarande gestaltning Från Haag skrifves, att innevånarne i det till. Holland hörande tyska förbundslandet Limburg önska att blifva alldeles befriade från de band, som ännu binda dem vid Tyskland. Holländska regeringen har ock beslutat, att begagna de österrikiska förslagen till att låta Limburg utträda ur förbundet. Den ifrågavarande förklaringen tyckes redan hafva afgifvits af holländske konungen under hans sammankomst med kejsar Frans Josef i Frankfurt, och den har sannolikt ej ogunstigt upptagits, alldenstund Holland blott under detta vilkor velat antaga det österrikiska förslaget. I Polen visar sig på krigsskådeplatsen ett rörligt lit. De upproriska erhålla obestridligen högst ansenliga förstärkningar och allt talrikare band af bönder sälla sig till dem, på samma gång som folk, vapen och ammunition ständigt strömma till från utlandet. Sjelfva den ryska; Invaliden berättar, att rapporterna från myndigheterna i Kiews militärdistrikt återupprepa rykten om församlandet af ansenliga friskaror i Galizien, hvilka ha för alsigt, att infalla i Volhynien. Polackarnes hufvudstyrka i guvernementet Lublin under Kruck har d. 29 aug. vunnit en betydande seger vid Janow. — Deremot hafva polackarne under Rucki i trakten af Chelm lidit ett nederlag. Rucki skall med återstoden af sin afdelning hafva fallit i ryssarnes våld. Det säges, att kejsar Alexander befallt upprorets nedläggande inom 20 dagar, hvarefter nådens tid åter skulle vara slut. Kanske skall Muraview sedan komma. En korresp. omtalar, att ryska regeringen uti en depesch förfrågat sig i Berlin om, hvad Preussen skall göra, i händelse furst Gortschakoff skulle på makternas noter afgifva ett kort och kategoriskt svar i krigisk anda. Förfrågningen afsändes vidare till hr v. Bismarck i Baden, hvilken skall hafva telegraferat, att han ej kunde svara annolunda, än genom att påpeka precedensfäll, dock tilläggande att Preusen alltid skall förbli sin historia trogen. Storfurst Konstantin har bevistat ett ministerråd, som under kejsarens ordförandeskap hållits i Tsarkoe-Selo för öfverläggning om svaret å makternas noter. Storfursten hade blifvit mycket väl emottagen af kejsaren. Från Petersburg skrifves under den 28 augusti: Ju längre årstiden rycker fram, desto mera hör man uttalas hopp om fredens bibehållande. Emellertid fortsätter man med armeens mobilisering, dislokation och förstärk ning. En del af armåreserverna är införlifvad med den egentliga armåen. De bilda 12 divisioner infanteri om 4 regementen, således inalles 48 regementen. Hälften utaf dem har tilldelats militärdistriktet Vilna, tveune divisioner ha sändts till Kiew och en till Odessa. Preussen säges uppträda som medlare mellan Frankrike och Ryssland. Den politiska situationen börjar se mycket invecklad ut. Polen synes sväfva i fara för att ilda af de nya kobinationerna. Baculesystemet är i full fart. På Lioerpools börs har rådt stor oro till följe af underrättelsen om att befälhafvaren på sydkaparen Florida d. 21 Aug. uppbringat och uppbrännt det i Amerika byggda, men nu i Liverpool hemmahörande skeppet AngloSaxon, som befann sig på resa från Liverpool till New-York,