Göteborgsposten – 1 september 1863, sida 3

(IL1LIG5 FÖITIKIL 06lI I Staden YYATSCEHLU.-TÖII. 2. De revolutionära distriktdomstolarnes Jurisdiktion skall omsatta blott de distrikter, i hvilka de äro inrättade. Revolutionsdomstolen i Warschau har jurisdiktion öfver alla stadens och förstädernas innevånare utan undantag. 3. Revolutionsdomstolarne hafva ej någon myndighet öfver officerare och soldater i aktiv tjenst, för hvilka finnas särskilda krigsrätter. 4. Hvarje revolutionsdomstol skall bestå af en ordförande och 2:ne bisittare. Domen skall fattas i öfverensstämmelse med majoritetens beslut. 5. På regeringskommissariernas förslag, skall nationalregeringen utnämna för hvarje distriktsdomstol en ordförando och 2:ne bisittare, såsom jury. Aflöningen för revolutionsdomstolarnes medlemmar skall uteslutande bero af nationalregeringen. 6. En prokurator skall af nationalregeringen utses för hvarje domstol. I Warschau skall nationalregeringen välja en prokurator utaf tvenne kandidater, hvilka föreslås af stadens Åupprorsorganisation. Prokuratorn är offentlig åklagare, och det skall vara hans pligt att tillse, det lagen och dess bestämmelser stricte hållas. Revolutionsdomstolarne skola döma i enlighet med den af nationalregeringen sanktionerade strafflagens föreskrifter. Ett nyss utfärdadt lagkomplement påbjuder, att de straff, som bestämmas af den redan gällande lagen, skola verkställas först efter den noggrannaste undersökning och i enlighet med ett af den egentliga domstolen afgifvet utslag. Jemte de straff, som omnämnas i 8 2 af strafflagen, hafva revolutionsdomstolarne rät tighet att ålägga andra straff, hvilka skola genom särskilda dekret bestämmas. De straff, som omnämnas i 8 2 af strafflagen, kunna åläggas upphofsmannen till en orättvis och kränkande anklagelse, hvilken kan hafva bragt skada öfver den anklagade och underkastat honom judicicla ransakningar. Det är framför allt de politiska och administrativa myndigheternas pligt, att upptäcka och angifva brott. Hvarje angifvelse måste i första instansen underställas prokuratorns pröfning, som är bemyndigad att, ätven utan ransakning, förklara den ogrundad och lemna den utan akt. Det försvar, hvartill hvarje anklagad har rätt, mäste antingen skrifvas eller muntligt framföras. Ett muntligt försvar tillåtes, när den anklagade kan uppmanas att framträda i egen person, utan att blottställa domstolsledamöterna för någon fara. Det tillhör prokura torn att bestämma, dock med domstolens gillande, hvad slags försvar som tillåtes. Besvärshänvisning finnes ej för domstolarnes beslut. Domrarne måste döma vefter sitt samvete och sin moraliska öfvertygelser. Inom 24 timmar efter utslagets fällande meddelar domstolen det åt prokuratorn, som omedelbart måste befalla dess utförande. Utom revolutionsdomstolarne i palatinaten, hafva 3:ne högsta domstolar blifvit utsedda: en för Kronan (det egentliga Polen), en för Lithauen och en för Ruthenien (Volhynien, Podolien och Ueraine). De 4 medlemmarne i hvar och en at dessa domstolar äro oafsättliga. De besluta etter röstningsrätt. Deras domar äro slutliga och utan appe Nationalregeringen har äfven utfärdat en presslag efter franskt mönster. Korrespondenten förklarar öppet, att po lackarne ej skola nedlägga sina vapen, utan uppbjuda alla krafter, för att äfven under vintern fortsätta kampen med ryssarne. Från furstekongressen i lrankfurt förmäles söga eller intet. Dock tyckes man ännu icke hafva kommit till så bestämda resultat, som man velat påskina. De smärre furstarne börja draga öronen åt sig och anse, att vidare sortgående på den nu angisna banan måste sluta med att deras hittills varande suveränitet kringskäres, hvarföre de icke heller vilja gerna ge med sig. Kejsaren af Österrike och drottning Victoria at England skola personligen mötas i Rosenau d. 3 september. Hertigen at Coburg har hatt ett längre möte med kronprinsen af Preussen. Om dess resultater förljudas intet. Engelska pressen börjar visa någon oro med anledning af vissa åtgärder, som Amerikas nordstatsregering vidtager å Canadns gräns. kegeringen i W ashington har nemligen uppfört ett nytt fäste vid Rousees Point, 9 svenska mil från Montreal, med magasiner som kunna rymma törråder för 100,000 man. Rouses Point är en position af stor strategisk vigt, hvilken kan sätta amerikanarne i stånd att samla en flotta och armestyrka å Lake Champlain och sedan öfverrumpla Montreal. Engelska tidningarne uppmana Canadaboarne att rusta sig till försvar, och en amerikansk korresp. till Times säger, att Canadaboarne sjelfva önska, det en stor monarkisk stat under någon engelsk prins måtte upprättas der, för att i norr göra en motvigt mot den amerikanska republiken liksom fransmännen nu i Mexico bilda en i söder. Telegram, HAMBURG a. 31 Aug. Senaste amewmwiklanacla —