att andraga till sitt försvar öfverlemnades saken till poliskammarens afgörande. John Penfold, mot hvilken ingen bevisning förekommit, frikändes från allt ansvar, men Schmidt och Hicks fälldes för fylleri, sabbatsbrott och oljud på allmän plats till sammanlagdt 72 rdr 50 öre hvardera eller vid bristande tillgång 17 dagars fängelse vid vatten och bröd; King, som ej varit så mycket delaktig i våldet mot Dahlberg, fälldes för fylleri, sabbatsbrott och oljud samt lindrigare misshandel till sammanlagdt 42 rdr och 50 öre eller motsvarande 13 dygns vatten och bröd. Dermte ålades de att ersätta Dahlberg, som ännu uppädde i plåstrad näsa och panna, med 30 rdr samt vittnena tillsammans med 10 rdr. Kaptenen å sartyget, till hvilket samtlige de pliktfällde hörde, sade sig vilja lägga ut liqviden för detta lilla söndagsnöje uppgående in summa till 227 rdr 50 öre. — Sistl. tisdag bortgick bokbindarelärlingen Gustaf Eriksson, 17 är gammal, från sin mästare, bokbindaren Berg vid Kungsgatan. Förliden söndag hade han under husbondesolkets frånvaro praktiserat sig in i butiken, der han ur en itusågad, urgröpt kokosnöt, hvilken tjenade till förvaringsplats för lösmyntet, tagit 50 öre i silfver samt några lösslantar; dessutom hade han tagit I svart halsduk och några annotationsböcker, hvilket allt han senare på aftonen försålt till obekanta personer. Husbondefolket, som sade sig alltid tyckt om gossen, hvilken varit hos dem sedan i Februari, ville dock nu att han äfven skulle taga på sig flera för dem bortkomna saker, hvilket dock gossen vägrade och rädd för stryk hade han tagit till flykten, hvarefter han tillbragt både dagar och nätter i bergen omkring staden lifnärande sig af de bär han kunde samla. Hungern dref honom likväl natten till torsdag tillbaka till sitt gamla hem, der han, genom ett öppet stående fönster inpraktiserade sig i hushållskammaren. Der hade den arme gossen slukat en till hands stående talrik gröt och mjölk samt vid bortgåendet medtagit 8 st. ägg. Derefrer hade han tillbragt natten i en under huset befintlig källare. Följande afton anade man att han skulle af hunger drifvas till en likadan påhelsning, hvarföre man höll vakt, då äfven aningen hesannades och Eriksson föll i snaran. I går inställd för poliskammaren visade sig Gustaf Erikson, som är klen till växten och långtifrån har utseendet af en tjuf, sig särdeles ångerfull. Tidigt förlorade han sin far och öfvergifven af sin ännu lefvande stjufmoder, till hvilken han, då de för 4 eller 5 år sedan bott tillsammans då redan måste erlägga ej blott betalning för sin kost, utan äfven hyra. hade han ej kunnat få de exempel som skydda mot förvillelser. Den tiden var han anställd vid en tobaksfabrik härstädes, men intogs sedermera på baracken, derifrån han kom i lära hos hr Berg. Fru Berg, som uppträdde som kärande, i stället för sin son, hvilken är något döf, vidhöll envist att gossen skulle erkänna sig skyldig till mera än hvad han redan bekänt, men detta förklarade han omöjligt, oaktadt han sade sig inse huru djupt han i öfrigt felat På polismästarens fråga afstod fru Berg ändtligen frår ansvarspåstående, men ville ej återtaga gossen i sin tjenst. Saken aflopp sålunda, med några kraftiga och lämpliga förmaningar från polismästaren, och komme? gossen, hvilken, som sagdt, är utan huld och skydd att intagas å försörjningsinrättningen tills dess har kunnat få sig något arbete.