Göteborgsposten – 25 augusti 1863, sida 3

Sprich Dein Ja, Frantz Joseph, und begeistret weiht das grosse grosse Volk Dir Gut und Blut, Dir, dem glorreichen Wiederhersteller Deutschlands! I söndags gaf österrikiske kejsaren er lysande diner i Thurn-Taxiska-palatset, hvar. till äfven prins Fredrik af Hessen var inhju den. I furstebanketten i Römer deltog der danske förbundsgesandten, geheimerådet Dir. chinck Holmfeldt; efter middagan blef han a presidialgesandten v. Kibeck föreställd för kejsaren, som var mycket vänlig mot gesandten. Det säges, att kejsaren vid detta tillfälle beklagade, det konungen af Danmark ej var tillstädes. Då gesandten genmälte, att orsaken dertill utan tvifvel låg i de vanskliga förhållanden, hvari konungen af Danmark befann sig i anledning af holsteinska frågan, svarade kejsaren: Ja, det kan jag nog för stå, men jag hoppas att I. Mt. konungen af Danmark och jag vid ett annat tilltille kunna sammanträfla. Fråga har varit om upphäfvande af Tysklands spelbanker, men Frankfurt skulle säkerligen se snedt på en sådan åtgärd, emedan det skördar en icke ringa vinst at de talrika främlingar, som besöka de i stadens närhet liggande badorterna Homburg och Wilhelmsbad. Det senare hav icke bestått så länge som dess rikare och elegantare syster, hvars nya kursal är det praktfullaste man kan tänka sig och som samlar eliten af Frankrikes, Tysklands och Ttaliens spellystna haute volåc. Emellertid går Wilhelmsbad godt framåt och kan redan uppvisa ett försvarligt antal sjelfmord, hvilket ju visar, att dess aktier stå väl. Frankfurt börjar för öfrigt nu antaga ett mera hvaraagsaktigt utseende. Största delen af främlingarne är försvunnen, och endast genom de lysande ekipagerna samt vakternas rop: vLi gevär! påminnes man ännu om, att den gamla fria rikstaden innesluter Tysklands krönta hufvuden. Tidningar i Ryssland berätta, att polackar, som tjena inom ryska armeen, desertera i massa. Petersburgertidningen Nordiska Biet af d. 13 d:s säger i en ledande artikel, att det är säkert, att intet krig i år skall ega rum mellan Ryssland och de trenne makter som intervenerat i polska frågan, men att man det oaktadt bör vidtaga alla möjliga försigtighetss 3 5 mått gentemot sådana motståndare som Napoleon III och den nuvarande premierministern i England. En i Moskwa utkommande tidning oflentliggör en artikel af panslavisten Aksakoff, hvari läses följande anmärkningsvärda sida: Vi hafva vunnit en fullständig seger öfver Europa. Osterrike har, lyckligtvis för oss, förvägrat all identitet i åsigter med Ryssland. Europas aktiva intervention i Polens angelägenheter skall påskynda lösningen af denna fråga. genom att tillåta aflägga all långmodighet och allt tålamod med hänsyn till polackarne. Krig måste afgöra, huruvida Polen skall fortfarande vara en slavisk stat eller om det skall definitivt indragas i kretsen af vestra Europas öden. Vår seger öfver vestern oeh särskildt öfver Österrike kan lösa den polska frågan bättre än hvarje annan plan eller bättre än hvad uägon diplomatisk note skulle kunna förmå. Times pariserkorresp. meddelar ur ett bref från Finland: Här synes ingenting annat än uniformer, och endast trummors och kanoners dån höres härstädes. Vi hafva lofvats en ersättning för vår skörd. Derföre tagas våra karlar redan från de fält, som skola odlas. Ett batteri om 100 kanoner säges skola upprättas på norra kusten af Rowansaari. I Hansteinsaari(?) skall planteras ett batteri om 8 kanoner, för att beherrska Kuusalinis sund och skydda kusten på denna sida emot hvarje anfall; omkring 3,000 man militär äro redan på platsen och andra väntas; de bo i tält och rsselsätta sig med kanonexercis samt uppkastandet af batterier. Konkursoch Urarfva-Ansökninvar.