Göteborgsposten – 20 augusti 1863, sida 2

1 — , r, Hertigen af Cambridge har inträfsat 1 Frankfurt. Bref från Frankfurt. (till B. T.) Den 15 Aug. Sedan det nu lyckats mig finna plats dertill, skyndar jag att tillskrifva eder från denna illustra stad, som redan drömmer om den tillkommande värdigheten af att vara -kKejsarstad. Staden har riktigt smyckat sig, öfverallt synas flaggor och guirlander och i öfvervägande grad Schwara-Roth GoldTysklands flagga). Befolkningen är, oaktadt den förfärliga värmen, i rörelse på gatorna och isynnerhet äro bangårdarne samlingsplatser för de nyfikna, som med stor beundran betrakta senatorernas eleganta okipager, hvilka vänta för att föra de höga gästerna till deras logis. Programmet är tillsvidare bestämdt sålunda: I morgon mottagning och taffel hos kejsaren, som bebor förbundspalatset (se ofvan); om måndag stor bankett med 27 rätter mat å Hotel do Russie; om aftonen församling i kurfurstens af Hessen forna villa, derifrån man skall åse ett fyrverkeri på Mainbron; kejsaren tillbringar tisdagen, sin födelsedag, 1 Darmstadt, hvarifrån han återkommer hit; onsdagen galaspektakel; torsdagen afresa. Ni vet kanske, att d. 16 aug. är den dag, då salig kejsar Frans nedlade den tyska kejsarevärdigheten; tanken på att hans esterföljare samma dag åter fattar tyglarne och t. ex. under formen af ett provisoriskt arrangement öfvertager den exekutiva makten, är alldeles icke främmande för allmänheten; jag har flera gånger hört den uttalas såväl under resan hit, som härstädes. Saken är, att man ej riktigt vet, hvad man skall säga om detta nya schackdrag. Man vill veta, att flera af furstarne endast kommit hit, för att göra opposition för den händelse att man i sina reformförslag går för långt och isynnerhet från Förbundets nuvarande lagliga basis, och man tillägger, att Preussen säkert skulle gjort klokast i att på samma sätt älven delta Preussarne säga: -Låt dem rådslå i Frankfurt; komma de till något resultat, som vi tycka om, kunna vi sluta oss till dem. Ja, men det finnes likväl i hela denna sak en gadd, som är ämnad att sticka Preussen, och hvars spets skulle blifvit förslöad genom konungens eller kronprinsens närvaro vid kongressen. Det säges, att konungen af Sachsen skall under förhandlingarne sitta vid protokollet. De i Frankfurt tillstädesvarande deltagarne i furstekongressen äro enligt den utkomna officiela förteckningen följande: Kejsaren af Österrike, som beledsagas af utrikesministern Rechberg, 2 generaladjutanter, 7 adjutanter m. fl.; konungen af Bayern, åtföljd at statsministern Schrenck, 4 adjutanter och en ordonansofsicer; konungen af Sachsen, med ministern Beust och två högre officerare; konungen af Hannover, med ministern PlatenHallermund, 2 generaler, 3 adjutanter, sittgeheimekabinettsråd och ett statsråd; kronprinsen af Wiirtemberg, med utrikesministern IIugel, inrikesministern Neurath och en adjutant; storhertigen af Baden, med ministern Roggenbach, sin kabinettschef och 2 adjutanter; kurfursten af Hessen; storhertigen samt prins Alexander af Hessen, ministern Dalwigk, en generaladjutant, 2 adjutanter samt 4 höga hofembetsmän; prins Henrik af Nederländerna, med luxemburgsko statsministern deTornaco samt en adjutant; hertigen af Braunschweig, med ministern Compe och 3 adjutanter; hertigen af Nassau, med ministern furst Sayn-Wittgenstein-Berloburg och en adjutant; storhertigen af Sachsen-W.eimar, med ministern Watadorfl, sin öfverhofmarskalk och sin kabinettssekreterare; hertigen af Sachsen Meiningen, med ministern Krofigk; hertigen af Sachsen-Coburg-Gotha, med ministern Seebach, regeringsrådet Samwer och en adjutant; storhertigen af Oldenburg; arfprinsen af Anhalt-Dessau-Köthen; fursten af Schwarzburg-Sonderhausen; sursten af Schwarzburg-Rudolstadt; fursten af och till Lichtenstein; fursten al Waldeck, med två ministrar (! Waldeck omfattar c:a 20 qvadratmil!): fursten af Reuss, yngre linien, med ministern Harbou; samt borgmästarne Roeck, Miller, Duckwitz och Haller, resp. från Libeck, Frankfurt, Bremer och Hamburg. Från Polen föga nytt. 1 den förut omnämnda proklamationen från de ryska patrioterna besvära dessa sina polska bröder, att uppgifva den nu redan 6 månader ihällande brodermördande, fruktlösa och enaast genom hopp om främmande hjelp underhållna kampen. Cvarens stränga åtgärder urskuldas dermed, att polackarne misstörstått sin mission och glömt sitt eget intresse, hvilket hvilar på amalgameringen med Ryssland och realiserandet af den slaviska idåen; alla beslägtade stammar skola befrias ; czaren är välvillig och färdig att förlåta. Åf det brodermördande krigen har Polen lidit mycket ondt; tusenden ) ha fallit, träffade af den tappra armeens kulor, — . -.J 1 Jm1 —