zaker. Råättegångsoch Polis Poliskammaren. För detta artilleristen Olaus Johansson Körner, som söndagen d. 9 dennes i Domkyrkan öfverföll och med ett hvasst tillhygge sårade kyrkovaktaren Medin, var i går ånyo inställd till poliskammarens förhör, dervid Medin, som nu är återställd, äfven var tillstädes. Körner, som vid sista förhöret sade sig ej minnas något om förloppet, förklarade nu bestämdt, att han hvarken haft på sig någon knif eller annat farligt instrument, ej heller varit i delo med Medin. Denne åter berättade, att då han skulle begifva sig från sin post vid dörren åt Kungsgatan, hade han vid en af pelarne sett en karl stå lutad deremot. Karlen, som Medin igenkände i den anklagade, hade haft mössan på, hvarföre Medin lugnt tillsade honom att detta ej passade sig i kyrkan. Då hvarken min eller rörelse hos Körner förrådde att han förstått tillrättavisningen, aftog Medin, samt trodde karlen vara döfstum, helt vackert dennes mössa, hvilken han lade på den ännu alltid orörlige karlens arm och fortsatte sin väg mot torndörren. IIan hade likväl blott hunnit tre å fyra steg då han hastigt kände sig bakifrån sattad i hufvudet och derpå en svidande smärta öfver hjessan. Då han vände sig om, fattade Körner honom för bröstet och sköt honom framåt golfvet. Medin, som är en gammal gråhårsman, kunde göra föga motstånd, men lyckades 1 kvål fatta våldsverkaren i benet, i afsigt att hålla honom ifrån sig. Emellertid tillskyndade kyrkväktaren Magnusson och skråddaredesållen Björk, hvilka lyckades föra Körner ut ur kyrkan, oaktadt hans gjorda motstånd, derunder han fattade tag i nyckeln till torndörren yttrande mot Medin nu skall du följa med mig till himlen? och såg dervid, enligt Björks utsago ganska vild ut. Utkommen ur kyrkan tog vilden till bens öfver kyrkplanen uppåt Kungsgatan, men estersattes snart af handelsbokhållare Bratt, som under brottningen med Körner lemnat sin hjelp åt Midin. Under vägen underrättade hr Bratt poliskonstapeln Norberg om saken, hvarefter denne äfven skyndade efter och upphann Körner på IIusargatan i Haga. Norberg uppgaf att Körner vid gripandet, hvarken var full eller vildsint, men väl visade sig något Åbesynnerlig-. Bland annat hade han yttra t att domprosten befallt att han med tåg skulle bindas vid kyrkdörren. Intet af vittnena hade sett Körner inn: hafva något tillhygge, lika litet som nagot dylikt vid visiteringen fanns hos honom. Vid undersökning i kyrkan hade man blott hittat hans mössa, hvilken han tappat vid brottningen med Björk och Magnusson. Ytterligare uppmanad att bekänna vidhöll Körner sin utsago, men medgaf att han en gång förut varit å sjukhuset intagen för dilerium tremens, äfvensom att det ibland ej stod rätt till med honom. Från andra håll vet man dock att han så väl under sin tjenstetid vid Göta artilleri som sedermera visat ett höpst våldsamt sinnelag. Den helgade plats der dådet begicks fvensom åldern hos den person mot hvilken det löröfvades, ej den tillfogade skadans beskaflenhet, gifva emellertid största vigt åt saken, ty det infordrade läkarebetyget gifver blott vid handen, att Medin erhållit fett 4 tum långt sår öfver hjessan, nu nästan fnllständigt läkt, utom främre delen deraf. Den i öppningen inlörda sonden möter intet blottadt ben. Ingen anledning är att befara det den tillfogade skadan kommer att lör framtiden menligt inverka på Medins arbetsförmäga. Målet hänvisades till Rådhusrätten och Körner återfördes till sin cell. — Den 18 dennes borttog enkan Sofia Andersson en matsäck från en i hrr Greilke Grass gård stående vagn, tillhörande hemmansegaren David Andersson, men som hon förmodligen tyckte att köpskålen på den lyckade affären ej skulle vara ur vägen, hemtade hon sig olofvandes en half butelj punsch af prima qvalitet ur ett längre in i gården, herrarne Greffe Graf tillhörigt magasin, der hon, emedan det för tillfället blifvit lemnadt öppet, slapp in. Hon hann emellertid ej smaka på välfägnaden, emedan hon straxt derpå ertappades. I går var hon inställd till förhör och uppträdde nu under namnet Anna Olsson. Skälet till detta namnbyte var att hon vid uppförandet i vakten ,varit så rädd. Anna Olsson uppgaf, att hon nu är boende i Brattås i Partilled socken och 60 år gammal. Sina föräldrar hade hon deremot mindre reda på; sin moder kändo hon väl något, men fadren var henne deremot obekant, eme