Göteborgsposten – 11 augusti 1863, sida 2

IT TiI7 Uta lat Den politiska situationen tyckes blifv alltmera invecklad. Polen träder till någo! del i bakgrunden för de farhågor man i all mänhet börjar hysa för evontualiteten al e ny frågas uppstigande, nemligen: frågan on lllengränsen. Möjligt är, att England, framka stat detta nya tvistäpple endast för att så skä till att draga sig ur spelet ech ej längre be höfva löpa risken af att möjligen för Polen: skull slungas in i ett krig. Möjligt är jem väl att Frankrike verkligen hyser vissa af sigter, hvilka det gerna skulle vilja se reali rade, medan det begagnar sig at den rådande förvirringen. Men hvarföre kan man ej anta ga, att den ovedersägliga rörelse som visu sig i östra delen af Frankrike och särskildt : militäriskt hänseende, endast och allenast förskrifver sig från en önskan, att få Preussens verkliga ställning i den polska frågan klar, att få veta, huruvida det ingått en offoch defensiv allians med Ryssland, hvilken skulle kunna bli af någon fara för Frankrike, ifall detta skred till en väpnad intervention utan att förut hafva garanti för att ej gripas i flanken af en så opålitlig makt som Preussen, eller om detta vill ansluta sig till vestmakterna på grund af några fjälls fallande från konung Wilhelms ögon, eller om Preussen verkligen vill förbli neutralt. Det är detta senare, som Frankrike kanske mest af allt fruktar, ty händelserna skynda framåt med en sådan kraft, att Preussen ej skulle kunna länge iakttaga neutralitet, utan tvingas fatta beslut. En anslurning till Ryssland skulle då äfven möjligen följa, och Frankrike hade åter en farlig fiende till. Denna kombination är, enligt vår tanke, den sannolikaste förklaringsgrunden till rörelsen inom Frankrikes Rhenprovinser. Angående nämnda rörelse bland franska militären, berätta bref från Strasburg, att de olika i Strasburg garnisonerade trupperna för några veckor sedan erhållit en order, som väckt stor öfverraskning. Den utgick från krigsministern och anbefallde uppgifis inlemnande om divisionernas essektiva styrka, såsom basis för rekrytdepoternas förrådshus förseende med materiel. Uppgift skulle lemnas å den högsta årliga effektiva styrkan, som hvarje depot skulle ekipera, med tillökning af 1, för infanteri och artilleri samt 1, för kavalleri. Å andra sidan har ingen rörelse förmärkts i arsenalerna, gjuterierna och andra militära etablissementer på denna sida, men. dessa äro alla rikligt försedda. Detta cirkulär förorsakade en viss oro, emedan några personer erinrade sig, att då Napoleon I förutsåg, det Boulognerarmåen kunde nödgas mars schera mot Rhen, blef en likadan order afsänd till intendenterna i Strasburg. Då en kampanj påtänkes sysselsätter sig en god militärförvaltning först med kläder och skor. I de tyska Rhenprovinserna, menar brefskrifvaren, tyckes stämningen vara något misstänksam mot Frankrike. Afen vist märklighet äro den halfofficiela franska pressens uttalanden. Patric förd. 6 d:s framhärdar i sitt påstående om nödvändigheten af en europeisk intervention till förmån tör Polen, och säger: Vi äro öfvertygade, att sjelfva Osterrike skall, när det befinner sig i fara, begära Frankrikes hjelp; men skall det ännu en gång inträtfa, att Europa skall till sin skam medgitva att en sakernas ställning skapas, hvilken det endast genom förfärande uppoffrin: gar kan bli qvitt La France för samma afton säger i en artikel om Underhandlingarne: England anser det bäst, att separata noter afsändas till Ryssland. Skälen för detta beslut säger vara: 1:o En afsigt att ej ingå på en gemensam aktion, hvilken skulle innebära nödvändigheten af ett ultimatum, med möjlighet till arbrott i underhandlingarne i händelse af Rysslands vägran. 2:o. Engelska kubinettets motvillighet i afseende på något steg som kunde leda till ett krig till förmån för Polen. 3:0. Englands förhoppning om en mera försonlig hållning å Rysslands sida. . Från Wien skrifves, att Frankrike och Österrike skola afsända noter till Ryssland (). Det anses för gifvet, tillochmed af Times fast indirekte, att med Österrikes inbjudning till öfriga tyska suveräner om en särskild sammankomst afses en neutralisation afdet ryssvänliga Prenssen. England vill vänta, tills Tysklands hållning är känd. Möjligen kan ännu folkets rätt vinna seger. Det är ett nytt och ett anmärkningsvärdt drag af Napoleon, som jemte Palmerston, synes ha föranledt steget. Erhåller saken en lycklig och önskad utgång, har Polen gjort för sig en stor vinst, Polens nationalregering varnar innevånarne i Galizien från att hänge sig åt några oroligheter Rättegångsoch Polissaker.