Göteborgsposten – 7 augusti 1863, sida 1

skola göra henne till en primadonna, en tragisk skådes pelerska af första rangen eller någonting i den vägen. Vi skola lära henne att förtjena hundrade pund i veckan medelst sina hvita armar och sina gnistrande grå ögon. Hur utmärkt bra tog hon sig ej ut i går qväll, då hon låg för dina fötter och aflade en helig ed att taga hamnd på den skurken som vunnit hennes fars penningar! Jag ser henne tydligt när jag vill, med de blixtrande ögonen och det ljusa håret böljande ned öfver skuldrorna. Hade de fatt sett det der på Phoenix skulle de ha rifvit ner väggarne af förtjusning. Det är en ov anlig flicka, tant; tro mig, det kommer den tid då hon skall sätta hela London i eld och lågor. Jag kan icke begripa hur du ens kan sätta i fråga att låta henne bli underlärarinna hos misserna Bennet i Brixton. — Richard knäppte föraktligt med fingrarne vid tanken på dessa damer. — Man kan lika litet göra denna flicka till en tålmodig arbetsmyra till guvernant som man kan begagna en ljungeld såsom en dank. — Eleanor Vane reste alltså tillbaka till England med sina vänner. Af sparsamhet valde de vägen öfver Dieppe och Brighton, och Eleanor for nu för andra gången genom de samma vänliga trakter, på hvilka hon för mindre än en månad sedan blickat så hänryckt; men hennes ögon vandrade nu matta och sorgmodiga öfver dem, och nu förekom det henne, som om det ej var annat än öde och tomt, hvart hon än såg. Hou igenkände de höga backarne och de vidsträckta ängarne, beväxta med lågt gräs, hon uppfångade glimtarne af den bugtande floden och hon såg de hvita husen i byarne här och der skymta förbi; mer