Göteborgsposten – 29 juli 1863, sida 1

Walfrid. Tionde Skanska allm. landtbruksmötet. (Från Red:s korrespondent.) (Forts. fr. N:o 170). Från diskussionslokalen spredo sig mötets medlemmar till expositionerna, af hvilka kreatursutställningen nu var kompletterad och företedde en helt annan anblick än dagen förut. Synnerligen vacker och storartad var, som man kunnat vänta det af Skåne, samlingen af hästar, uppgående till ett antal af nära 200 stycken, deraf 11 st. fullblodsdjur. En utställare, hr Berg i Bosarp, hade riktat expositionen med ej mindre än 15 st. utmärkt vackra och väl vårdade ston. Det var en herrlig anblick att se de vackra och stolta djuren, hvilka af otålighet öfver stillaståendet sparkade upp marken med framfötterna, fnöso och samspråkade på afstånd sinsemellan på deras lifligt klingande ehuru gnäggande språk. Nötboskapen företedde äfven en vacker profkarta af skånska ladugårdsskötseln. Antalet exponerade djur uppgick till 213 st., deraf 44 tjurar. Man påträffade här utmärkta djur af de bästa racer, såsom Ayrshire, Angler, Ostfriesisk, Holsteinsk, Marsch, Durham 0. 8. v. Af qvigor förekom en särdeles mängd af utmärkta exemplar, hvilka företedde ovanligt vackra mjölktecken. Från landtbruksinstitutet å Alnarp törevisades äfven 4 st. ungtjurar, hvilka ej ingingo i täfling, men vittnade om särdeles god och omsorgsfull skötsel. Fåren uppgingo till ett antal af 118 st., deraf öfver 50 st. voro äkta Merinos (till största delen utställda af hr P. Kock på Sandviggaard). Öfriga representerade racer voro: Southdowns, Cotswolds, Spansk, Rambouillet, Dihley och blandad Cotswold-Leicester. — At Svin funnos endast 6 exemplar med 9 grisar, deribland en alldeles hårlös jättesugga af engelsk race. — Afdelningen för fjäderfän var äfvenledes skäligen klent representerad, nemligen endast af cirka 10 exemplar af höns samt en gås, en stolt moder för 18 lefvande barn, alla lika gamla. Kl. 2 3 e. m anlände konungen och hertigarne samt uppstego i den särskilda paviljong, som för prisutdelningen blifvit uppförd å utställningsfältet. H. M:t utdelade derefter sjelf, efter prisdomarenas af bestyrelsen fastställda förslag, priserna, hvilka bestodo af silfverpokaler, silfverkannor, silfverbägare, silsvergräddskålar, mötets silfveroch bronsmedalj samt specier. Det torde utan tvifvel mindre intressera större delen af Göteborgs-Postens läskrets att här få till godo hela listan öfver pristagarne, hvadan referenten endast omnämner några så. Det kgl. priset för den bästa häst af ädel race, bestående i en stor och vacker silfverpokal, togs, såsom pr telegraf är nämndt, ar possessionaten Måns Böös på Bothildelund för en 14 års gammal hingst at grå färg, ett ståtligt djur, dock endast 9 qvarter och 5 tum högt. Skänska landtbruksklubbens pris för bästa arbetshästen, en silfverdryckeskanna, tillföll åboen Ola Hansson i Karaby för en fyraårig brun hingst af Flyinge och dansk race, 10 qv. hög, hvilken hingst äfven tog mötets första pris, en silfverpokal, i afdelningen för arbetshingstar. Grosshandl. Tranchell på Säbyholm torde vara den, som hemfört flesta priserna, ty honom tilldelades nemligen 10 pris, deraf 3 silfverpokaler, 4 silfvermedaljer, 1 gräddkanna samt 2 speciepris. Derefter i ordningen kommo hr Berg på Bosarp, hr Suhr från Laaland och frih. Schwerin på Skarhult. Hvarje prisbelönadt djur defilerade genom den gata, som man bildat i den oräkneliga och tättpackade menniskomassan, förbi paviljongen och helsades med en trumpetfanfar, under det egaren uppsteg å trappan, för att mottaga belöningen ur konungens egen hand. En särdeles komisk figur framställde det ofvannämnda stora svinet då det defilerade i sin provisionela stia, som blifvit uppsatt å en hög flakvagn. Det gick dess lättja för hårdt på litvet, att nödgas, i anseende till skakningen, stå upprätt, och det tycktes med förtviflan undra när hvilans timme skulle slå, alldenstund ansträngningen tydligen kostade fläsk. Tiden var nu inne för intagandet af den 9 AV FR