Göteborgsposten – 18 juli 1863, sida 2

urhlaKer HRUTETHA I GCSSU TOLIHAUH-UTaInET, om vi så få säga De äro ej abstrakta tankeväsenden, skapade efter en nyck på studerkammaren, de äro varelser med kött och blod, med hvardera sina egendomligheter och förmögna af sina handlingsyttringar. — Den redan så omtyckta författarinnan kan, sedan hon låtit sin fantasi väl genomgå den sanna idealitetens, den skära skönhetens dop, erhålla en stor framtid; ty få hafva väl gjort en så lysande debut som hon, som redan är ej allenast den engelska publikens gunstling, utan äfven erhållit europeisk ryktbarhet. I bokhandeln har i dessa dagar utkommit ett nytt arbete af N. J. Crusenstolpe, bärande den pikanta titeln: ÅZtt sekel och ett år af polska frågan (1762-1863,) historisk-kronologisk handbok. Boken är mycket polskvänlig och skrifven med en van hand, som velat göra den lättläst; skada blott att författaren ej kunnat hålla pennan inom margi nalen, utan låtit den göra en af de för honom så kära diversionerna mot grannriket Danmark, likasom han förut huggit in på Norge. Sålunda heter det i slutstrosen: Czaren glömmer aldrig; och midt under den allmänna freden kan, särskildt för vårt land, danas en konjunktur, då det praktiskt kommer att visa sig, hvad våra skarpskyttar duga till, och då det ex absurdo varder ådagalagdt, att en offoch defensiv allians med Danmark duger för Sverige till intet. — Vill man öfverse med den gamle envise stilistens spökrädsla för ett Skandinavien i dess nu allmänna definition och hans deraf härflytande bittra och orättvisa utfall mot uppriktiga vänner af vår styrka och oafhängighet, kan säkerligen det nya arbetet vara af intresse och skall isynnerhet bli af gagn för den som vill ha en snabb öfverblick af Polens öden under sista seklet. Konsulsärende. Till svensk och norsk vice konsul i Kirkcaldy har handlanden John Young blifvit utnämnd. Patent, Kongl. kommerskollegium har meddelat fabriksidkaren K.J. Westerström patent under 8 års tid å af honom uppfunna apparater för beredning af stärkelse utaf potates samt för förbättringar i tillverkningen af socker och sirup utaf potates. Införseltullen å jern i Spanien kommer, enligt Spaniens officiela tidning, att för nästa finansår bibehållas efter den i December 1862 fastställda taxa. Folkbeväpningen. Sistl. lördag företog Mariestads friv. skarpskyttekår en fältmanöver, hvilken sträckte sig till Ullervads kyrka. der, efter bevistad gudstjenst, kårens öfverbefälhafvare, öfverstelöjtn. Mannerheim från kyrkovallen, sedan den uppställda truppen en stund förehaft exercis, till den församlade menigheten höll ett varmt och gripande tal, uppmanande till bildande af en skarpskytteförening inom socknen. Dette hade ock till påtöljd, att samma dag vid ett i Ullervads skolhus hållet sammanträde ett korporalskap inom nåmnde socken bildade sig. Åskslag. Till Carlshamns Allehanda skrifves från Mellby i Blekinge: En stor mängd menniskor hade söndagen d. 5 d:s samlat sig i kyrkan der nattvardsgång egde rum. Sedan skriftemälet var slutadt, och just då pastor Nordström höll på att läsa bönen för en kyrkogångsqvinna, slog åskan ned i det höga tornet, som var täckt med spån. Strålen gick genom hela tornet och antände spiran, derefter till läktaren och mellan folkmassan, utan att göra någon vidare skada än den att kläderna blefvo något svedda, samt genom kyrkan ut genom sakristian. Förskräckelsen var stor, och eldsläckningen utan spruta på en sådan höjd ansågs för omöjlig, hvarföre hästar genast afsändes till Sölvesborg, för att derifrån hemta en spruta. Men under tiden hade en rask yngling gått upp i tornet, och efter att hatva stängt dörren emellan tornet och läktaren, på det att elden ej skulle sprida sig, började han släcka med mjölk, som i stor mängd ditbars. Då elden var släckt skulle gudstjensten åter börja, men just som pastorn hade nedfallit på knä, för att läsa syndabekännelsen, hördes åter ett starkt dån och alla ropade: sen blef stor, och emedan uppgången till läktaren går genom tornet, vågade ingen att gå den vägen, hvarföre folket hoppade från läktaren ned i kyrkan och sprungo ut genom dörrar och fönster. Men då man kommit ut I syntes iagen eld, utan vid närmare undersökning erlor man, att det sista dånet förorsakats deraf, att de stegar och ställningar, hvilka man begagnat vid släckningen, nedrasat. Senare på dagen samlades åter folket till gudstjenst. Skadan, som tilltogats kyrkan uppskattas till 1,000 rdr. Från Gefle skrifves d. 13 d:s, att den under senare dagarne qväfvande hettan öfvergått till en kyligare temperatur, och att ger Det brinner i tornet!Förskräckel