Göteborgsposten – 8 juli 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet. ) Gubben skakade på hufvudet och rörde läpparne och halsen, som om han sväljt ett bittert medikament. — Jo, mitt kära barn, sade han med ett uttryck a! outsäglig resignation, för din skull vill jag uthärda mång: förödmjukelser, för din skull vill jag uthärda äfven denna Vi skola icke låtsa om denna qvinnas bref, fastän jag kunde skrifva henne ett svar, som — men det gör detsamma Hennes oförskämdhet får passera, och hon skall aldrig få veta huru skarpt den stungit mig här, här! Han slog sig för bröstet, i det han sade detta, och tårarne stego honom åter i ögonen. — Vi skola mottaga dessa penningar Eleanor, fortfor han, vi skola mottaga hennes allmosa, och den dag kan komma då det blir mycket lätt för dig att vedergälla der — mycket lätt mitt kära barn. Hon har kallat mig tjuf Eleanor, utropade gubben, plötsligt återkommande till der förolämpning han lidit — en tjuf! Min egen dotter ha kallat mig en tjuf och anklagat mig att vilja bestjäla dig — Pappa, käraste pappa! ) Forts. fr. N:o 152.